Hur känslig kan man vara? (Luftburet och indirekt kontakt)

Maken min kom med tipset om att jag faktiskt skulle skriva svar på vanligt förekommande fråga/-or.

• Hur känslig kan man vara?
• Varför blir mitt barn eller jag inte bra trots specialkost?
• Måste det vara fler allergier?
• Kan man ha symtom som aldrig går över?

Frågor som dessa och liknande ställs inte alltför sällan av ex. föräldrar till barn med redan konstaterade allergier där symtomen ofta minskat men ändå inte försvunnit med specialkost. Där man  får fortsätta behandla symtom som antingen finns ständigt eller som kommer och går med oklar orsak. Där kortisonsalvor och antihistaminer avlöser varandra. Barn som många gånger får gå dag ut och dag in med eksem, klåda och mag-tarm-symtom eller astma. Tillstånd där det blir nästan omöjligt att få bukt på symtomen TROTS att man ger barnet rätt mat utifrån redan kända allergier.

Mitt råd här är:

• VÅGA SE SAMBAND! Blunda inte. Lita på magkänslan. Försök att ”leka” detektiv. Symtom har en orsak. Allt är inte ett sammanträffande och särskilt inte gång på gång. Det kan vara ett samband.

• Se över möjligheten till att det ändå skulle kunna röra sig om FLER allergier. Exempelvis är det inte alltid eller alla typer av allergier som visar sig på blodprover eller pricktester, elimination och provokation är den absolut säkraste diagnostiseringsmetoden. Dessutom finns det i många fall risk för korsreaktioner, d.v.s. att man reagerar på ämnen vilka i sin proteinuppbyggnad påminner om det man i verkligheten är allergisk mot och tolkas av kroppen med liknande reaktioner.

•  Och här kommer det som man lätt kan missa : Att redan kända allergier är mer OMFATTANDE än vad man tidigare trott. Exempelvis att oerhört små spår/rester kan orsaka reaktioner och att en reaktion kan uppstå inte bara via förtäring av allergenet utan även via kontakt på annat vis (ex. via huden eller luften).

• SKER DET MISSTAG? Exempelvis väldigt vanligt hos barn som går på förskola/skola men kan även ske hemma eller hos barnvakten exempelvis. Att allergiska barn faktiskt serveras fel mat är ett känt faktum inom allergivärlden. Kanske är det en vikarie på plats? Kanske har man missuppfattat instruktionerna? Kanske har någon produkt fått nytt innehåll och det missats? DESSUTOM händer det faktiskt att produkter från fabrik plötsligt blivit kontaminerade. ”Kan innehålla spår av” kan exempelvis betyda att ena gången är det inget och nästa gång ganska mycket”, kanske brukade produkten fungera förut men inte längre. Kanske har barnet smakat av någon annan?

• ALLERGIBÄGAREN. Kanske har något gjort att bägaren är full, flera triggers eller smågrejer som pressar. Kanske är det just nu pollensäsong? Eller kanske fick barnet i sig ”spår” igår och ”spår” idag? Kanske har man nyligen haft en maginfluensa som pressar immunförsvaret? Kanske är man på väg att bli förkyld? IBLAND kan kroppen vara pressad och bägaren full och då rinner det helt enkelt över. Kanske fungerar inte just det där under en period när man är pressad, kanske kan man äta äpplen på vintern men inte på sommaren, kanske måste man pausa med mjölken efter en maginfluensa.

          

• GE INTE UPP! Även dom svårast allergiska barnen och med otaliga symtom och högvis med läkemedel (med massa biverkningar) har lyckats att hitta kost och miljö som fungerar. Det kan finnas en lösning även om det kan ta tid att nå den. Lyssna på andras historier och försök med hjälp av dom försöka se just ert samband.

     

NU KOMMER DET VIKTIGA!

Den av punkterna ovan som jag tycker att man bör beröra mest är den som gäller OMFATTNING av allergierna. Hur känslig kan man vara????

Jag börjar med att dra ett exempel:

En del kan kanske tänka sig att ett mjölkallergiskt barn skulle kunna ta potatis och köttbullar ur en vanlig buffé och enbart avstå gräddsåsen MEN tror lika många att ett jordnötsallergiskt barn skulle kunna ta kyckling och ris ur en buffé och enbart hoppa över jordnötssåsen som ligger i kantinen bredvid?

Förmodligen inte! Så, vad är skillnaden? Av någon anledning tror många att jordnöts- eller nötallergi är dom enda allergier som man kan ha av kraftig art. Av någon anledning verkar många också tro att allt som inte är livshotande är acceptabelt.

MEN sanningen är den att även andra allergier kan vara livshotande, det är inget som är unikt för jordnöts- eller nötallergi.

Förutom just livshotande allergi är frågan också VEM skulle vilja lida av ständiga

• eksem, klåda, hudinfektioner
• astma
• magont, kräkningar, förstoppningar, diarréer
• och behöva inta läkemedel varje dag, knapra piller eller dricka lösningar, smörjas, inhaleras, bandageras för att därefter även behöva drabbas av biverkningar (har ni läst biverkningslistan??)

VEM??? Inte jag iaf!

SÅ….. Eftersom att många verkar förstå det här med just jordnöts- och nötallergi, försök att ha den kunskapen nära till hands men använd den som stöd för att förstå även andra allergier.

1. Små mängder kan skapa stora problem

KONTAMINATION Vad betyder egentligen detta? Vi är väl noggranna när vi tillagar allergikost? Eller? Kokar den mjölkfria risgrynsgröten bredvid den med mjölk? Kanske använde du t.o.m. samma slev att röra om med? Om inte kan det högst troligt ändå ha stänkt mellan kastrullerna. Skulle du koka jordnötssås i kastrullen bredvid specialkosten för en jordnötsallergiker? Använder du samma knivar? Skärbrädan? Diskade du emellan? Och om, hur ren är egentligen en disksvamp? Eller diskborste? Skulle du diska bort jordnötssås och låta en jordnötsallergiker använda samma disksvamp? Disktrasan som du gjorde rent bordet med, hur ren är den egentligen? Hur mycket matrester har du redan torkat med den? Hur mycket sprider sig vid matlagning? Runt på ytor, på golvet, på händerna. Har du sett hur dammet yr när du bakar? Vet du om att mjöldamm kan ligga kvar i luften i dagar och sprida sig i ett hem?  Kanske torkade du bara av händerna på kökshandduken, och fortsatte sedan att tillaga. Har du sett reporna i stekpannan, vet du om att det inte alltid blir rent i dom? På det här viset kan allergener besmitta specialkosten. Det finns en anledning varför det sägs att allergikost ska tillagas separat ifrån eller separat i tid från vanlig kost. Och sanningen är den att OM man är tillräckligt känslig är det nästan omöjligt att garantera helt riskfritt från kontamination om allergenet finns, hanteras, tillagas och förtärs i samma hem där specialkost tillagas. Det finns förstås många tips och trix, hygienrutiner och åtgärder som kan minimera risken oerhört MEN det är ändå en tanke värd att tänkas. Det är det här som kan markeras som ”spår av” på produkter i affären. Företagen har i regel oerhört många hygienrutiner men ÄNDÅ kan dom sällan (om dom ska vara ärliga) garantera riskfritt när det hanteras i gemensamma utrymmen. Så återigen… För att återgå till det som står skrivet ovan, HUR säker är du på dom halv- och helfabrikat som du använder just nu? Kanske är just åtminstone en av dom inte tillräckligt ren?

INDIREKT KONTAKT och INDIREKT KONTAMINATION: Att något inte syns betyder inte att det inte finns. Tänkt dig viruspartiklar, vi ser dom inte för blotta ögat men alla vi vet att dom finns. Om en person med magsjuka nyst i handen vet vi alla att den handen är smittsam, eller hur? Tänk dig då att födoämnesproteiner (den delen som man är allergisk mot) faktiskt är STÖRRE än viruspartiklar, trots detta är dom så små att dom inte syns för blotta ögat. Så, om jag har hållt i nötter, visst kan min hand vara farlig för en nötallergiker? Och om min nöt-”besmittade” hand serverar en nötallergiker en smörgås, visst kan allergikern reagera? Och om min nöt-”besmittade” hand öppnar en dörr, kan en nötallergiker ta på handtaget och därefter stoppa handen i munnen? Troligen riskfyllt iaf, eller hur? Sanningen är att JA, så känslig kan man vara. Vi pratar nu om indirekt kontakt och indirekt kontamination. Och det här kan etableras på alla former av allergi OM man är tillräckligt känslig. OM ett allergen, säg nötter MEN det kan lika gärna vara mjölk, ägg eller vete exempelvis, finns på en yta kan denna sedan förflytta sig via leksaker, händer, ytor och vidare. Dörrhandtag i offentliga miljöer är i regel alltid kontaminerade av födoämnen, dom flesta reagerar inte på detta men man KAN göra det. Barnleksaker på förskolan, ofta i kontakt med matspill och kladdiga munnar.  Golvet under köksbordet -SMULOR! Kläderna som vi bär på oss, erkänn: visst har du torkat bort smulorna från mackan du åt direkt på byxorna när du åt lunch istället för att gå och tvätta händerna? Har du sett hur kladdigt ett matbord blir när barn sitter och äter? Har du tänkt på hur många gånger du tar dig i ansiktet, håret, rättar till kläderna eller pysslar med mobilen under en måltid? Nu har du matrester (även om små mängder) både på dig och på din mobil. När du lagar mat, hur mycket kladd och spill blir det och hur många ytor tar du på innan du är färdig? Varje kökslåda? Hur många av besticken i lådan tog du på med dina matkladdiga händer innan du hittade rätt slev? Vet du om att vissa allergener är svårare än andra att tvätta bort? Ex. kan rester sitta kvar under naglarna, kring nagelbanden och i munnen bl.a. TROTS att man tvättat sig. Vi vet väl alla att man inte får bort alla bakterier på händerna med en handtvätt eller två? Att det alltid finns rester kvar TROTS att man tycker sig ha tvättat väldigt noga? Det blir exempelvis väldigt tydligt om man arbetat med fingerfärg, man kan tvätta, tvätta och tvätta och ÄNDÅ kommer man ha färgrester kvar under naglarna och runt nagelbanden exempelvis. Även på detta vis rör sig allergenet från ytor, till händer, till redskap och kan i förlängningen komma direkt på specialkosten eller kanske på händerna på allergikern och därvia in i munnen.

2. Förtäring är inte den enda inkörsporten till kroppens reaktioner

Maten, där förstår dom flesta, är en inkörsport. SÅ: VID ALLERGI: ÄT INTE DET DU INTE TÅL! Enkelt? Som om detta inte vore svårt nog som du kan se ovan. Nu kommer nästa dust. Är man tillräckligt känslig kan det faktiskt vara så att maten INTE är den enda inkörsporten till kroppens reaktioner. Vet du vilket som är kroppens största organ? HUDEN! Ja, huden! Reaktioner på huden, eksem. Ja, reaktionerna kan faktiskt även starta PÅ HUDEN. Det kan räcka med att man kommer i HUDKONTAKT med ett allergen för att en reaktion ska bryta ut. Att man tar på ett födoämne man inte tål. Ett mjölkallergiskt barn som tar på en ostsmörgås eller på ett bord där ostsmörgåsen legat, en mamma som trots handtvätt har rester av ägg kvar på händerna smörjer sitt barns kropp med mjukgörande salva, en soffa där man ätit ostbågar och borstat av händerna, vet du hur mycket resterna av ostpulvret på textilierna kan ställa till även vid hudkontakt? Ungefär som om man rullar sig i brännässlor, det retar vem som helst, men allergenet retar bara den allergiska. Allt ifrån nässelutslag till andra besvärliga utslag, eksem och klåda. En redan trasig hud, en hudkostym med eksem, är dessutom ännu mer reaktiv. Hudbarriären är bruten och vägen in till kroppen är vidöppen.

Om huden är vårt största organ, vilka är dom ytor på kroppen som har snabba och oerhört goda upptagningsförmågor? SLEMHINNOR och luftvägar! Det finns en anledning till varför man ger ex. kärlkramps-lindrande läkemedel under tungan, upptaget går fort och det är effektivt. Likaså inhalerar man lustgas vid förlossning, det går fort in och upptaget är effektivt. Nikotin-kicken är nästan omedelbar vid rökning: upptaget via slemhinnor och luftvägar är snabbt och effektivt. Så, kopplat till allergi då. När du känner doften av mat i ett hem, vad är doft? Det är partiklar som registreras i näsan och uppfattas av vårt luktcentra i hjärnan. Men om det är partiklar, vad består dom då av? Om det doftar ägg, då finns det väl ägg i luften. Om det finns ägg i luften och jag andas in det, då kan man faktiskt få en reaktion. Mjöldamm, matånga, partiklar som sprider sig när det vispas (ex. ägg och grädde), hantering av mat, fisk som tinar på köksbänken, nötter på bordet: allt det är exempel på sådant som kan vara tillräckligt för att starta en reaktion OM man har en tillräckligt svår allergi och om den är luftburen (att man konstaterat reagerar via spridningen i luften). Detta ICKE att förväxlas med indirekt kontakt. För att dra ett exempel har det nyligen varit diskussioner om ifall ex. jordnötsallergiker faktiskt kan reagera på flygplanet om någon medpassagerare äter jordnötter 4 rader framför. JA, det finns bevisligen dom med svår luftburen allergi och i teorin (och praktiken) kan man absolut reagera. MEN det som icke är att förglömma här är MÄNGDEN jordnötsproteiner som faktiskt går att återfinna på ytor där jordnötter förtärts. Att kabinpersonalen kanske tar den tomma jordnötspåsen och kastar i soporna för att sedan servera jordnötsallergikern mat, att passageraren som besökte toaletten före allergikern kanske ätit jordnötter och dessutom tagit på vartenda sätes ryggstöd på väg till toaletten på det skumpande planet. En jordnötsallergiker som går efter och på tillbakavägen får något på händerna, pillar sig sedan i mungipan: Kanske är reaktionen inte luftburen men det är inte det väsentliga, det väsentliga är egentligen att faktiskt: SÅ SMÅ mängder kan skada mycket. (http://www.aaaai.org/about-aaaai/newsroom/news-releases/peanut-protein#.VtyamceCzmg.facebook)

KOM IHÅG nu att dom flesta absolut inte är så här pass känsliga. Dom flesta kan säkerligen klara sig ifrån symtom genom att bara äta rätt mat. Vissa klarar t.o.m. av lite ”spår av” här och där. MEN för dom med ständiga symtom, försök att få in tankemönstret ovan och applicera det i er vardag. HITTA SAMBANDET!

Det må låta ofattbart att det kan vara på det här viset, men jag vet att det finns många som känner igen sig i beskrivningen. Dessutom tror jag inte att tankegången känns lika främmande om man drar paralleller mot just bakterier och virus, som faktiskt är mindre rent storleksmässigt än vad födoämnesproteiner är. Vi vet att bakterier och virus finns och vi vet att dom kan göra oss sjuka. Allergener finns också även om dom inte alltid syns, skillnaden är att dom gör ”bara” allergiker sjuka. Kom också ihåg att bakterier för ett X antal år sedan ansågs vara totalt ofattbart. Ni har väl inte glömt? http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/upptackten-raddade-miljoner

© 2016 – matsara.se