Dalum, stekhällen som revolutionerat vårt liv

Utemat

Vid det här laget har ni redan sett att vi uppehåller oss och äter mycket ute. Vi äter nog ovanligt mycket utemat skulle jag vilja påstå, och när jag säger utemat menar jag inte restaurangmat utan mat utomhus
Livet med matsäck, matlådor, mattermos, stormkök och matlådevärmare i all ära. Men med den här stekhällen behöver vi inte längre stå och förbereda matlådor utan vi bara lagar maten på plats, där vi är.  

Bild på Matsara när hon använder Dalums stekhäl

DalumSweden

 
Låt mig härmed presentera vår samarbetspartner och vän DalumSweden, tillverkare av lättviktsstekhällen som fullständigt revolutionerat vårt liv. Det är en portabel stekhäll av lättviktsmodell i en formsydd väska med ett unikt bärsystem som gör att kitet är mycket smidigt att ta med sig på turen. En stekhäll som passar lika bra på uteturen i skogen, stranden, i skidbacken eller på fjället som hemma i trädgården hos familjer och grannar där allergikern inte kan äta maten som serveras. Hällen fungerar att användas såväl på grillen över öppen eld som på glöd men också med campingkök och gasolbrännare, vilket ger otrolig variation till möjliga användningsområden. Man kan använda den för att tillaga allt ifrån enklare måltider så som korv, hamburgare eller pannkakor till gourmetmåltider och även efterrätter, egentligen ganska enkelt.

Tillverkad av Kolstål

Hällen som är tillverkad i kolstål väger minimalt och är därför enkel att bära med sig på turen. Den har avtagbara ben, man skruvar på dom på enbart nåra sekunder, och fungerar lika bra med som utan dessa. Hällen blir snabbt varm vid uppvärmning och är närmast genast redo att tillagas på, men den svalnar också fort när man tagit av den från värmekällan, därför lika snabb att plocka ihop och ner som den är att plocka fram. Kan rengöras med bara vatten eller en tyg- eller papperstrasa.

Snygg, smidig och Användbar

 
Vår häll följer med oss till svampskogen, till skidbacken, till aktiviteter så som släktkalas och till nöjesparker. VI använder den också som kök på färden när vi bilar, för att alltid slippa förberedda matsäck. Den ger oss bättre möjlighet att vara spontana, att ta oss iväg på en tur utan att behöva fastna i alla förberedelser som man som allergifamilj behöver göra när man aldrig kan köpa mat ute. Så det här är mitt tips för en enklare vardag, från mig till dig.
 
Den här stekhällen har både förenklat och förbättrat vår livskvalitet. Vi använder den nästan dagligen och jag sprider mer än gärna mina upplevelser av den för andra. I min värld en bra investering för alla, ett måste för den som gillar friluftsliv och nära på en nödvändighet för den med multiallergi som alltid måste ha sin egen mat med sig.

Allergimat enligt Sara

Här följer recept som är 100% fria från främst mjölkprotein, ägg, gluten, vete, havre, råg, korn potatis, tapioka, fisk, soja, nötter, mandel, jordnötter, skaldjur men också från massa andra vanliga rotfrukter, frukter, grönsaker och diverse E-ämnen och tillsatser.

Här kan ni få såväl tips på ersättningsprodukter samt recept. Jag kan även hjälpa er att själv modifiera. Framförallt hoppas jag att kunna dokumentera mina recept för min egen familj och framförallt sonens skull för vem dom mest berör. Hoppas också ingiva någon form av hopp för, jag lovar (!), mat behöver inte vara tråkig bara för att man har allergier!

\”as long as there\’s a will, there\’s a way\”

Öppet brev inför Allergilyftet

Detta är ett öppet brev till alla er som det berör. Allergiker. Allergiföräldrar. Beslutsfattare. Astma- och allergiförbundet. Vården. Skolinspektionen. Media. Alla ni som bryr er och även er som väljer att låta bli.

Håller du med om brevets innehåll? Ta dig gärna tid att skriva under namninsamlingen HÄR. Missa inte att bekräfta underskriften via mailen sen (obs. Kan hamna i skräpposten)

Allergilyftet 17/3 – för vems bästa?

Många patientföreningar och -förbund har i åratal fört sin talan högt, ökat kunskapen i samhället och förbättrat situationen för sina medlemmar. Nu har Astma- och allergiförbundet planerat en sådan satsning som går under Allergilyftet. Tanken är god men kommer resultatet att bli gott? Förbundet för vår talan och kommer att dela vår verklighetsuppfattning, vi antar och hoppas att politiker och beslutsfattare lyssnar.

Verkligheten

Jag har som multiallergimamma och väletablerad multiallergibloggare sedan många år tillbaka fått en trogen följarskara som jag både stöttat och hjälpt men som också i förtroende delar med sig om sin situation för mig. Jag hjälper även ideellt till på Allergiupproret med syfte att lyfta allergikers situation i Sverige, med hopp om förbättring. För mig är bilden om allergikers vardag i samhället otroligt tydlig. Det är sedan mångårigt tydligt att allergiker ofta får stå tillbaka, att man anses vara besvärlig och kostsam. Att vården inte är jämlik. Att möjligheterna till en anpassad förskola eller skolgång inte är jämlik. Det brister i kunskaper. Det brister i förståelse. Det finns knappt några allergologer längre (läkare med specialistkunskap inom allergi). Allergikonsulenter avvecklas över hela landet. Det är svårt att få utredningar och när man väl får en är det inte alldeles för sällan som dessa ändå inte tas på allvar. Vuxna och inte minst barn serveras fel eller felaktigt hanterad mat på restauranger, i förskola och i skola DAGLIGEN. Oftast skriver man inte ens incidentrapporter på dessa händelser. Vi lägger locket på. Allergi verkar helt enkelt inte vara någon högprioritet för någon annan än för allergiker eller anhöriga till allergiker. Vi är tydligen inte särskilt viktiga.

Det Finska programmet

Astma och allergiförbundet kör nu sin satsning. Den 17/3 mars sker denna avstamp för framtidens astma- och allergivård. Vi ska i denna online-konferens få ta del av den senaste forskningen kring astma, allergi och atopiskt eksem. Man kommer också att prata om behovet av ett nationellt allergiprogram i Sverige. Inte minst kommer man att lyfta det Finska allergiprogrammet som ett gott exempel. Det låter väl bra? Ja. Jag tycker att det låter jättebra att vi kan samla oss med intresse för allergi, att vi kan sprida kunskap, att vi kan nå en bättring… men nu kommer frågan: Vems bästa har man i största fokus?
Jag ska berätta för er att jag har kontakt med MÅNGA allergiföräldrar, även finska sådana. Jag är aktiv i både svenska OCH finska nätverk för allergiföräldrar. Jag kan tyvärr berätta att TROTS dessa otroligt ”goda resultat” som det finska programmet sägs ha bidragit med så har det FÖRST OCH FRÄMST varit goda resultat i form av ökad/förbättrad/tyngre medicinering och minskade omkostnader för samhället. Det har till stor del handlat om att hitta ett nytt synsätt där svåra allergiska reaktioner ska tas på allvar men där ”mildare” reaktioner så som exempelvis eksem och magbesvär istället bara ska tolereras. Man ska helt enkelt inte undvika livsmedel i ”onödan” utan man ska utsättas och ”bygga upp en tolerans” (lära sig tåla). Det låter väl bra? Det är ju tyvärr inte riktigt så att man heller alltid kan ”lära sig att tåla”. Det må vara en vardag som vissa vill ha, d.v.s. erhålla mer läkemedel, fler behandlingar och lyckas att ”kuva” symtom (trycka undan dom). Men för oss allra flesta är jag helt säker på att anpassningar är vad vi föredrar. Vi och våra barn mår bra på rätt kost, utan att behöva medicinera eller stå ut med eksem, klåda, magbesvär etc. Det är vår symtomfria vardag med anpassad kost och anpassad miljö. Vi vill ha rätten till att kunna ge barnen denna symtomfria vardag, när det uppenbart går. Problemet är inte att behöva anpassa sig, problemet är omgivningens ovilja till att anpassa och helt enkelt visa hänsyn.

IDAG

Redan idag är det denna bristen till anpassningar som gör att många allergiska barn blir sjuka av vistelse i exempelvis förskola och skola. Man får mat som gör en sjuk, man vistas i miljöer med bristande anpassningar. Det handlar om barn som drabbas av magbesvär, eksem, klåda, sömnbrist, astma. Barn som får öka sina mediciner. Barn som drabbas av biverkningar. Barn som ÄNDÅ har symtom som måste genomlidas. Redan IDAG är det extremt svårt att nå någon bättring för dessa barn där vården, anhöriga, förskola, skola osv bestämt sig för att man inte vill visa hänsyn, att man inte vill anpassa sig, att man anser att barnet får ”stå ut”. Så, vad händer om vi i Sverige inför ett allergiprogram så som den är i Finland? Kommer det att bli bättre? Förmodligen inte, inte för allergikerna i alla fall. Risken är att vi också står här, om 10 år, när alla ”goda resultat” presenteras, all ekonomisk vinning, medan allergikers eksem, magbesvär osv helt enkelt räknas bort. Det är väl bara att ”stå ut”. Är det verkligen så vi vill ha det?

Farhågorna

Jag vill härmed officiellt visa min och många andras oro. Vi befarar att det Allergiprogrammet, om utformat så som den i Finland, kommer att ha ekonomi i större fokus än allergikern. Vi befarar att det kommer att erbjudas än mer läkemedel. Att det kommer att bli än svårare med anpassningar. Att allergiker kommer att få stå tillbaka ännu mer. Att vi som önskar anpassningar, vi som vill ha en symtomfri vardag, vi som inte vill ”stå ut” med symtom eller läkemedelsbiverkningar, kommer att ses som än mer besvärliga och kostsamma. Vi är livrädda för att möjligheterna till en mer dräglig vardag för allergiker kommer att försämras ytterligare. Vi befarar att MEDLEMMARNAS röster inte blir hörda inför detta program. Ser ni verkligheten? Ser ni hur hårt allergiker redan kämpar för rätten för anpassningar, för specialkost och för en anpassad miljö? Ser ni alla som redan inte tas på allvar? Och vet ni verkligen hur tufft det kan vara att behöva genomlida eksem och astma samt läkemedelsbiverkningar? Särskilt när man vet att rätt kost och miljö kunde göra att man slapp det…. men att det helt enkelt inte är viktigt för omgivningen? Att det inte är viktigt att visa hänsyn? Har ni detta i åtanke inför Allergilyftet?

Glöm inte att bli medlemmar i förbundet eftersom att det är därvia som vi kan föra vår talan.

Slaskdiagnoser

Triggervarning nu då. Jag har länge funderat på att skriva det här inlägget, det kan nog uppfattas som ett något provocerande inlägg och kanske därför jag inte riktigt tagit mig tid och ork att skriva det förrän nu. Men nu kan jag inte längre hålla mig! Jag tänkte att vi skulle prata lite om det som jag brukar kalla för slaskdiagnoser. Ni har nog hört mig både prata/skriva och antyda detta förut. Det jag menar med slaskdiagnoser är sjukvårdens förmåga att hellre (många gånger rätt så lättvindigt) sätta diagnos efter diagnos för diverse olika symtom hellre än att utreda, fastställa och eliminera orsaken. Det här förekommer garanterat inom andra specialiteter också men just nu diskuterar vi faktiskt allergivärlden. Jag menar alltså att otaliga allergiska symtom/reaktioner inte får sin rätta diagnos ”allergi” utan istället beskrivs av en eller flera (ibland många hos samma person) diagnoser och medicineras med diverse läkemedel (ibland mycket höga doser, många sorter och väldigt potenta läkemedel även på barn) för att enbart lindra symtom, istället för att faktiskt hitta grundorsaken och kunna eliminera den eller anpassa sig kring den (för ett helt symtomfritt eller betydligt mer symtomlindrat tillstånd helt utan eller med sänkt dosering mediciner som resultat).

I det senaste numret av Allergia (Astma- och allergiförbundets medlemstidning) kan vi läsa en artikel där några allergiföräldrar fått uttala sig just om detta: sjukvårdens brist på att utreda grundorsak. Vi kan också utläsa hur en läkare menar att det skulle vara en slump eller ett undantag att man lyckas eliminera grundorsak och på så vis bli kvitt sina symtom. En liten antydan av ett hån gentemot både dessa föräldrar i artikeln men även oss alla andra som FAKTISKT lyckats med det: hittat grundorsaken, eliminerat den, gett våra barn en lindrigare tillvaro OCH besparat vården mängder av sjukvårdsbesök.

En allergisk chock (anafylaxi) är ju en tydlig reaktion, men allergi kan också yttra sig som ”bara” illamående, kräkning, sura uppstötningar, diarré, förstoppning, magsmärta, blodig avföring (mag-tarm-kanalen), klåda, utslag, eksem, nässelutslag (huden), rinnsnuva, nästäppa, nysningar, kliande, rinnande ögon (slemhinnor) och hosta, astma (luftvägar) men det kan även vara mer diffusa symtom så som exempelvis tillväxthämning, koncentrationssvårighet, sömnrubbning, känslostorm, fobier och bara beteendeförändringar.

Har man tur kanske man får ta lite vägledande prover, men det är inte alla som ens får det. Dessutom ska man komma ihåg att prover likväl kan ge falska och missvisande svar, ex kan man ha icke-ige-medierad allergi (syns inte på prover) och dessutom ger just allergi ibland ett missvisande falskt svar på DAO-prov som används för att diagnostisera histaminintolerans.

I otaliga fall säger man inom vården (ofta utan eller med bristfällig utredning) bara ”småbarnsdiarre /toddlers diarré”, ”omogna tarmar”, ”atopiskt eksem”, ”IBS”, ”astma”, ”histaminintolerans”, ”selektiv ätovilja”, ”idiopatisk”, och ”psykosomatiskt” bara för att nämna några av dom slaskuttryck och -diagnoser som beskriver reaktioner som mycket möjligt kan ha en annan grundorsak, bara man tar sig tid att utreda noggrant (vilket man ofta inte har tid, vilja eller resurser för). Jag menar inte att diagnoserna inte finns men jag menar att det kan vara väl värt att leta grundproblematik som för många i sin tur ger just dessa uttryck. 

Själv vet jag inte om sjukvården ibland tar den ”lätta vägen” för att man inte hinner eller kan utreda mer eller om man på riktigt tror att jag som patient eller anhörig finner tröst i att ”det finns inget mer att göra”, som någon form av ansvarsbefrielse? Eller vet man verkligen inte bättre? Är det verkligen så att många personer faktiskt är bättre på att utreda sina symtom själva än vad sjukvården är? Det vore ju egentligen katastrofalt.

Otaliga personer har fått höra att ”eksemen får ni helt enkelt bara leva med”, ”magsmärta kommer alltid att vara en del av ditt liv”, ”höj doseringen på astmamedicinerna”, ”biverkningarna av medicinerna får du leva med”, ”då provar vi bara starkare mediciner”. Vi har också fått höra det här… Inte nu med den sjukvårdskontakt vi har idag och haft en längre tid men tidigare, innan vi lyckades hitta grundorsaken och innan vi lyckats eliminera den och ”bevisa” att NEJ, det lidande som vår multiallergiker levde med i form av hemska eksem, klåda, astma, otaliga sjukvårdsbesök och tung medicinering med dålig effekt INTE var hans eviga lott här i livet.

”Bara eksem, finns inget att göra förutom att ge mer mediciner”
Ni hade fel! Eksemen berodde på allergierna!

Jag talar av egen erfarenhet ja. Men jag skulle påstå att det faktum att många får just slaskdiagnoser inte är ovanligare än att jag fått höra hundratals personer berätta om liknande situationer, både för sina barn men också vad gäller dom själva. Ja, hundratals. Många som bevisligen blivit av med symtomen efter att ha hittat vad det verkligen är i kost och miljö som stör. Förlåt om jag provocerar, jag menar inget illa, men för varje person som inte håller med och inte delar samma uppfattning är jag helt säker på att det finns lika många med precis samma erfarenhet… kanske sanningen om min uppfattning kan hjälpa någon annan att stå på sig: acceptera inte slaskdiagnoser, särskilt inte innan ALL annan grundorsak uteslutits. Det här borde vara lika självklart som att man vid bröstsmärta i första hand förväntar sig en hjärtutredning, inte en deklaration om att man drabbats av ångest eller värk i bröstmuskulaturen.

Slime

Livet med barn liksom. ”Vi vill köpa slime” ?? Äh! I fix! Giftfritt. Parfymfritt. Hemmagjort. Klart på 2 minuter.

Du behöver:

  • 3 msk fiberhusk
  • 2,5 dl vatten
  • 1 tsk majsstärkelse eller potatismjöl
  • Eventuell livsmedelsfärg, några droppar

Gör så här:

  1. Blanda samman vatten, majsstärkelse och färg i en värmetålig och mikrotålig skål.
  2. Vispa i fiberhusken (snabbt för det sväller)
  3. Mikra på maxeffekt 1 minut
  4. Ta ut och arbeta slimen lite med en sked eller slev för mindre kladdighet och för att kyla ner
  5. Klart!

Glutenfri trolldeg

Allergivänligt, glutenfritt, veganskt.

Jag har sedan tidigare ett recept på leklera/playdoh av helt giftfri och ätbar variant på bloggen (HÄR). Detta särskilt lämpligt för degande med små barn som gärna äter deg. Här kommer också ett recept på den klassiska salta trolldegen, inte så lämplig att stoppa i mun (även om dom flesta spottar ut pga den äckliga smaken) men ändå allergivänlig.

Du behöver:

  • 5 dl mjöl (ex 3 dl bovetemjöl, 1 dl majsmjöl och 1 dl majsstärkelse) – blandningen går att variera beroende av vad som tåls och finns att tillgå men förslagsvis bör man blanda mjöl och stärkelse (förutom med bovete som klarar sig bra som ensamt mjöl)
  • 2 dl fint salt
  • 2 tsk fiberhusk
  • 2 msk olja (ex raps eller kokos)
  • 2 dl vatten
  • ev. livsmedelsfärg

Gör så här:

  1. Blanda alla torra ingredienserna
  2. Tillsätt våra ingredienser och arbeta till en deg, låt degen svälla 5 minuter så att fiberhusken får svälla
  3. Nu märket du ifall du eventuell måste tillföra ytterligare lite mjöl eller vätska
  4. Färga efter önskemål

Ps. Kreationerna av leran går sedan att torka i ugnen. Grädda bara mitt i ugnen i 100 grader i ca 2-4 timmar, tills torra (tiden varierar beroende av storlek på kreationerna)

Kost & Närings nationella plan för att försämra för allergiker?

Jag har svårt att inte bli provocerad av Ledarnas nya nationella rekommendationer. Branschföreningen vars medlemmar utgörs av kostchefer, måltidschefer och andra yrkesgrupper som leder landets offentliga måltidsverksamhet har verkligen ansträngt sig för att göra det bekvämt för sig själva på bekostnad av precis alla andra samhällsaktörer och framförallt på bekostnad av allergiker.

Alldeles nyligen kom dessa nationella rekommendationer för specialkost och anpassade måltider i förskola och skola ut (1). Författarna till rekommendationerna är alltså samma personer som idag står inför utmaningen att tillreda allergikost åt den stigande mängden allergiska barn i Sverige. Det är också inom just denna branschförening som man hittar personerna ansvariga för den stora mängd allergiker som IDAG får fel mat i förskolan och skolan, mat som ger allergiska barn reaktioner -något som tyvärr inte är ett ovanligt fenomen (2). Man har under arbetets gång även konsulterat läkare, Livsmedelsverket och patient- & anhörigföreningar så som Celiakiförbundet och Astma- och allergiförbundet m.fl. Det sägs att syftet med dokumentet är att skapa nationellt likvärdiga förutsättningar och samtidigt hitta en rimlig balans mellan allergikers behov kontra fördelningen av skattemedel, d.v.s. glöm inte att väga in ekonomin. Rimligheten torde ju vara att alla barn har rätten till en trygg och säker förskola och skola, att alla barn har rätt till en kost och miljö som inte orsakar skada (Skollagen). Men nu ska tydligen rimligheten vägas mot pengar. Redan några få dagar efter att rekommendationerna släpptes har den fått stor mediateckning under artiklar som låter hejaropen skalla: ”så motar man diviga krav på specialmat i skolan” (3). Så -hur mycket får våra allergiska barns trygghet och hälsa kosta?

Behoven

I granskningar som gjorts är det ett faktum att önskemål/begäran om specialkost ökat kraftigt på senare tid. Det är också känt att ca. 20-25% av Sveriges befolkning sägs lida av en födoämnesallergi eller annan form av födoämnesöverkänslighet (2). Det är också just detta som granskningar bekräftar, att 2 av 10 barn (20%) i skolan får specialkost (9). Ändå är det konstigt nog denna mängd av anpassade måltider som anses orimligt hög och som därför behöver korrigeras trots att den står i nära på exakt proportion med mängden uppskattade allergiker i Sverige. Man anser alltså att kraven från barn och föräldrar är orimlig, att skolan inte borde behöva tillgodose anpassningar på den nivån. Jag som själv är förälder till multiallergiker och starkt aktiv inom diverse forum för andra allergifamiljer undrar: Finns det verkligen barn och föräldrar som väljer att vara allergiska?

Rättigheterna

I rekommendationerna ger man en kort sammanfattning om vad allergier och intoleranser är och hur det kan te sig, enligt mig på ett något bristfälligt och vinklat vis som vi snart ska komma till. Däremot klargör man också att barn har rätt till säker mat, men man ifrågasätter ändå tydligt behoven så som det ser ut idag. Man bekräftar det som länge varit tydligt för allergifamiljer, att det råder stor brist på specialiserad allergisjukvård, att utredningar både har långa väntetider och även brister i uppföljningar p.g.a. den höga arbetsbelastningen kontra resursbristen. Man förklarar också att det saknas lagstöd för att kräva intyg och att alla barn har rätt till en säker och näringsriktig kost i skolan.

Luftburet

Luftburet och dess vara eller icke vara är en diskussion som förekommer både brett och ofta. Även om man i rekommendationen bejakar att luftburen allergi (om än ovanlig) förekommer väljer man att hårt och tydligt påstå att servering av mat med allergener tillagad i restaurangkök med fläktar inte sprider allergenerna i luften och därmed inte kan orsaka reaktioner, även om det faktiskt finns studier som tydligt säger det motsatta (6, 7, 8). Man klargör också att tillagad mat inte sprider partiklar i någon större utsträckning till den omgivande luften. Man menar också (specifikt kring jordnötsallergi) att någon livshotande luftburen allergi mot detta INTE FÖREKOMMER. Jag skulle vilja påstå att i åtminstone en sakfråga har rekommendationen helt rätt: JA, det är inte särskilt vanligt med luftburna allergier -med det menar jag att dom flesta allergiker inte reagerar på allergenerna luftburet (d.v.s. när allergenerna är i luften). Men här tar det slut för just HÄR anser jag att man strikt valt att vinkla sanningen. För det första anser jag att man diskuterar äpplen och päron. Ja. Ett allergen i bunden form, i tillagad form, sprider minimalt med proteiner (det man reagerar mot) till sin omgivning via luften (förutom via matångan). Enkel kemi. Det är äpplet. Men om man tar ett teoretiskt exempel där tillagade kalla äggskivor på en tallrik eller jordnötter i en orörd skål står på ett bord (minimal spridning i det stora rummet) och istället överför det till praktiken där 400 portioner med tillagad, VARM -ångande, mat i en trång matsal med bristande ventilation där barn spiller, smular och kladdar blir det tydligt att verkligheten är en annan (päronet). Det är verkligen inte samma sak. Om ni inte förstår jämförelsen, så tänk på det här. En person med magsjuka smittar, ja – men smittan sprider sig enbart i personens närområde -det luftburna tar sig inte från en sida till en annan i ett stort rum. MEN ändå vill vi väl inte möta denna magsjuka person på jobbet eller skolan? Varför? Jo -för att denna person rör sig runt i rummet, den nyser sig i näven, den tar på ytor, den sprider i förlängningen ändå smittan vidare på större ytor.

Mest spännande är väl ändå att en av artiklarna som man i rekommendationen refererar till för vetenskapligt stöd faktiskt beskriver just det motsatta mot vad rekommendationerna påstår. Artikeln bekräftar just luftburna allergier, luftburen spridning och luftburen provokation av barn i skolmatsalar, restauranger, livsmedelsbutiker mm (7). Visst kan jag medge att jag också kan misstänka att alla som anser sig lida av luftburen allergi kanske inte gör det, men jag anser också att det inte alltid ens är en relevant fråga. Det borde nämligen vara graden av känslighet och risken av reaktivitet som oavsett borde vara avgörande. OM ett barn är känsligt nog för att reagera på små spår av ett allergen, OM ett barn riskerar besvärliga (kanske t.o.m. livshotande) reaktioner av dessa små spår -är det inte rimligt att man ser till att detta barn inte utsätts för dessa spår? Det är nämligen starkt bevisat att JA, även om allergenerna inte sprids över stora ytor just via luften (i tillagad/bunden form) så sprids dom faktiskt desto mer via kontamination (smulor, spill och kladd) och förflyttar sig över stora ytor och i tämligen stora mängder (4). Av just den här anledningen väljer nämligen rekommendationen att råda skolor att ha fullständigt nötförbud. Ändå menar man att oavsett svårighetsgraden av allergi mot andra livsmedel är det inte rimligt att omgivningen ska inskränkas med hänsyn till dessa drabbade barn.

Kontaktallergi

Kontaktallergi, d.v.s. reaktion till följd av hudkontakt med allergener, får kraftigt nedslag och påstås vara extremt ovanligt, även här med klart vinklat synsätt när studier påtalar just det motsatta, särskilt hos barn (5, 6, 8). Men utslag, klåda, sår och förstörd nattsömn kanske inte räknas som tillräckliga symtom för att vara värda att undvikas?

Samhällsekonomi kontra lidande

Självklart anser jag också att ekonomi måste gå runt och att skattemedel måste räcka och användas effektivt. Jag tror dock än mer på samhällsekonomiska lösningar. Jag tror att risken är överhängande att om Kost & Närings nationella rekommendationer får genomslagskraft kommer vi få se drastiskt ökat antal föräldrar som inte kan producera på jobbet och ett lavinartat ökat tryck på sjukvården. Summa summarum blir det ökat lidande för allergiska barn, ökade kostnader för sjukvården, ökat produktionsbortfall i form av föräldrar som måste stanna hemma – men det finns en enskild vinnare och det är kommunala kostenheter, ja visst ja. Rekommendationerna kommer från en branschorganisation bestående av just kostchefer… De stora förlorarna är Sverige som land. Mer exkludering till högre kostnader.  Jag hade hoppats mer av välfärdsstaten Sverige år 2020.   

Vad jag befarar

Jag vet sedan länge att situationen för allergiska barn i skola och förskola skiljer sig oerhört över landet. Att det finns många barn som redan idag absolut inte får sina behov tillgodosedda. Barn som drabbas av dagliga reaktioner p.g.a. bristande anpassningar. I dessa förskolor/skolor/kommuner är det inte ovanligt att just rimligheten ifrågasätts, att man anser att lidandet inte är stort nog för att vara värd att undvikas -särskilt inte om det skulle riskera inskränkning på någon annan. Man brukar också allt oftare lyfta just den ekonomiska aspekten -att man gör tydligt att allergikers hälsa och säkerhet inte får kosta. Det jag befarar nu, även om jag innerligt vill tro att rekommendationerna inte har den avsikten, är att det nu plötsligt tillhandahålls mer vatten på kvarnen till just dessa förskolor/skolor och kommuner som redan ifrågasätter det allergiska barnets behov. Att man väljer att läsa in på just det som ger än mer grund för att avstå anpassningar. Att fler allergiker blir lidande. Vi som vet att problemet redan är stort, att allergiska barn i skolan lider, att Skolinspektionen får otaliga anmälningar om just detta utgår från verkligheten -och verkligheten är att allergiska barn redan ifrågasätts. Risken är stor att attityden nu blir än mer ifrågasättande, att vi med blåslampa ska jaga allergiska barn med än mer misstro -lite lika så som Försäkringskassan jagar sjukskrivna med misstro. Så illa kan det väl inte vara? Lite mer tål du nog? Kan du bara inte öka din medicinering? Märks inte denna attityd redan av i mediatåget? ”Diviga” krav, diviga allergiker? Tror ni verkligen att vi har valt detta? Såg verkligen ingen av remissinstanserna riskerna med skrivelsen? Tror ni att det blir bättre nu eller finns det en risk att det faktiskt blir än sämre för allergiker? Jag är helt säker på att det fanns ett annat sätt på hur man kunde skrivit nationella rekommendationer på ett både inkluderande och kostnadseffektivt sätt ur ett samhällsperspektiv, det här är inte det sättet.

Med vänlig hälsning MatSara

  1. https://www.kostochnaring.se/vart-arbete/forskola-skola/specialkost-anp-maltider/
  2. https://ki.se/sites/default/files/migrate/bra_mat_for_alla_-_en_sektorsovergripande_forsknings-_och_innovationsagenda_for_fodoamnesallergi_och_annan_overkanslighet_for_mat.pdf
  3. https://www.expressen.se/ledare/sa-motar-man-diviga-krav-pa-specialmat-i-skolan/
  4. https://www.prweb.com/releases/2016/03/prweb13245978.htm
  5. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9826020
  6. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2651849/
  7. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24992548
  8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11379811
  9. https://www.dn.se/nyheter/sverige/skolan-far-gemensamma-riktlinjer-for-specialkost-till-eleverna/

Blä för doftkulor

Dessa (vidriga) små parfymerade ”doftkulor” till dammsugare, och alla andra fullständigt onödiga grejer för att sprida parfym i hushållet. Trodde på fullaste allvar att dessa hade dött ut men har precis fått lära mig att så inte är fallet. ? MEN här kommer ett litet tips. Om du vill känna goda dofter när du dammsuger/dammsugit, om du vill sprida doft till hushållet… använd dig av matens och kryddornas goda dofter istället för av parfymer.

Lägg ett par kanelstänger eller en urskrapad vaniljstång, lite lavendel, kaffebönor etc i damsugarpåsen och sätt igång med att städa. Likaså kan man lägga små tygpåsar med just kryddor i garderoberna istället för parfymerade doftpåsar. Inte för att det är riktigt vår grej, vi föredrar när kläderna helt enkelt inte luktar något alls ??‍♀️

Här hemma föredrar jag egentligen bara den goda doften av matlagning och bak, inte parfymer, eller doften av luktlöshet. Inte för att vår familj är specifikt känslig för just parfymer, men med hänsyn till andra som inte tål. Det är faktiskt inte särskilt svårt alls att leva parfymfritt, om inte för dig själv så kanske för andra?!

Mjölkfritt till kaffet

Veganskt och allergivänligt. Välj det som passar för er och det som ni gillar.

Vi är en sån där helt mjölkproteinfri familj, en sån där familj där alla äter o dricker allergianpassat i hemmet trots alla inte är allergiker. Vi gör det med hänsyn för varandra, för att inte riskera kontamination och reaktioner men också för att vi här hemma kan ha en säkrad och gemensam bas, där ingen ensam blir utan och utanför. Det är vårt val, vi gör dock även det här valet åt våra gäster -både familj och vänner. Här hemma är det vårt sätt som gäller. Ex. finns det aldrig vanlig mjölk till kaffe o te vid bjudning, här får man anpassa sig.

Mjölkfritt i portionsförpackningar på tetra

Swedishzip gör det lite extrasmidigt för oss nu. Mjölkfri ”mjölk” till kaffet, perfekt till kalaset eller fikat när besökare kommer förbi. Mig veterligen den första av dess like på marknaden. Därför härliga nyheter i allergi/veganvärlden från. Växtdrycker till fikat helt enkelt. Finns mandel, soja, havre och kokos även om kokos enbart är intressant här för vår del. Smakade gott dessutom. Nu fick jag detta som gåva från Swedishzip men det är seriöst inte dyrt heller ?? Snabba och tydliga svar dessutom vad gäller kontaminationsrisk, väldigt genomtänkt. För dig som undrar: Tappas upp i ordningen 1. Kokos, 2. Havre, 3. Soja, 4. Mandel. Disk OCH sterilisering emellan varje tappning och dessutom stiltje i maskineriet i 3 dagar mellan mandel och kokos och därför även ytterligare en diskning innan kokos körs. Dessutom skickas varje batch på provtagning innan den släpps för försäljning. Det här är svar jag fått i februari 2019. Det bästa med tydliga och ärliga rutiner o svar är 1. Helt klart bättre chans att det funkar för fler men än bättre att 2. Man kan göra ett eget övervägande utifrån sin känslighet.

Jag måste i alla fall ge en eloge till Swedishzip, både för nya härliga nyheter och för tydliga svar men också för att det helt klart kommer underlätta och komna till användning för medföljande föräldrar på våra barnkalas ?

Lösviktsgodis för allergiker

Plock-godis för allergiker.

Alltså även om man tål innehållet i godis kan plock-godis (lösgodis) vara en omöjlighet p.g.a. kontaminationsrisken mellan diverse godisar. Många personer klarar inte av plock-godis alls trots att det egentligen finns flera sorter som man borde/skulle tåla utifrån innehållet.

Jag är en sån där person som bara ÄLSKAR allt nytt som kommer för allergiker, allt som underlättar, ger variation eller bara en guldkant i vardagen. Det kan handla om nya produkter på marknaden eller utökade försäljningsställen. Är ofta snabb med att tipsa, sponsra och ge lite heja-rop vid dessa tillfällen -även om det är produkter vi personligen inte kan använda. Jag tycker liksom att det är roligt att det kommer ut nytt och att sortimenten utökas, att det finns både lust och ekonomi i att tillfredsställa även allergikers intressen.

Så nu kommer ett sånt tips som jag helt ärligt anser förtjänar lite extra heja-rop. Det gäller nu FRAMFÖRALLT dig som är nötallergiker, men även faktiskt för dig som undviker gluten, mjölk eller ägg exempelvis. Tipset är LYCKOBOXEN, lösgodis från nätet. Nätsidan specialiserar sig på nötfritt gott och på nötfri, glutenfri och äggfri hantering framförallt. Det är alltså ett tillfälle för allergiker att via nätet plocka ihop just plock-godis från en säkrare hantering. Visst… det är inte som att springa till affären när suget kickar in men det är iaf som att öppna ett gotte-paket ett par dagar senare när posten anländer 😉

Jag har p.g.a. multiallergi här hemma varit i kontakt med VD för Lyckoboxen och svaren jag fått om hanteringen är otroliga. Inte nog med att jag möttes av ett oerhört fint bemötande och förståelse, jag möttes även av en genomtänkt idé och planer för att säkra upp för än fler och svårare drabbade allergiker.

Kort och gott kan jag berätta att när varje godissort anländer i sin stora plastlåda (från återförsäljare/tillverkare) fördelas dessa genast (med hjälp av nya handskar för varje låda) upp i mindre portioner, dessa portioner läggs i förslutna plastpåsar. På så vis förvaras sedan godiset i sina påsar fram tills det skickas hem till kunder. Kontaminationsrisk finns idag till viss del men klart på ovanligt välkontrollerad nivå och det planeras att utökas med utrustning för att hantera även ex. mjölkfritt för sig o.s.v. Risken ser jag främst utifrån detta svaret därför på plastpåsarnas utsida, så… tvätta av påsarna.

Det kanske inte är något jag bjuder den svårast allergiska på i familjen, ännu, men bara att möjligheterna öppnar sig är ju himla roligt.

Så, titta in hemsidan och ta kontakt med Lyckoboxen på FB med dina frågor.