baskost

BASKOST är ett ord som kan komma att användas i syfte att utreda allergier men också i syfte att balansera status efter ex. en tuff period med besvärliga reaktioner. Baskost används ofta kombinerat med  mat- och symtomdagbok.

Med baskost menas att man reducerar kosten till ett fåtal HELT säkra ingredienser, inga hel- eller halvfabrikat, allting hemlagat och allting HELT säkert för den berörda individen. Med baskost är tanken att man under en viss period enbart ska äta denna SÄKRA mat i syfte att bli symtomfri för att sedan sakta kunna lägga till nya ingredienser en efter en under kontrollerade former och på det viset kunna utröna vad som fungerar och vad som inte fungerar. Baskost är på så vis en del i ett detektivarbete. Hur länge man står på baskost och hur pass restriktiv baskosten får lov att vara är individuellt. VAD baskosten utgörs av är också högst individuellt. Först utesluter man alla redan kända allergier, därefter brukar man åtminstone börja med dom ingredienser som åtminstone rent statistiskt är ”mildast” och som inte är så oerhört vanligt att vara allergiskt mot. Om första försöket i baskosten inte fungerar kan man byta ut ingredienserna tills man hittar en baskost som fungerar. Att använda sig av baskost som en del i utredningen kan vara nödvändigt för att få tydliga svar, inte minst när man märker att det rör sig om multiallergi (d.v.s. att man har oerhört många allergier) där en redan anpassad kost ändå inte räcker till.

Oftast begränsar man sig vid baskost till någon enstaka av vardera a:

  • proteinkälla (kött)
  • kolhydratkälla (potatis eller ris exempelvis)
  • frukt/grönsak (sallad, gurka)
  • fett (ex. någon form av olja alternativt talg).
  • för kryddning använder man ofta enbart salt, peppar och möjligen socker i initialskedet. Många gånger går man över till lagerblad, andra pepparsorter och möjligtvis örter. Färdiga kryddblandningar är däremot bra att fortsätta avstå ifrån.

För många består baskost av exempelvis potatis, kyckling,  gurka, olivolja, salt och peppar.

Det som kan vara viktigt att tänka på, förutom själva valet av ingredienserna, är:

  1. Stekt / grillad mat kan vara retande för tarmen
  2. Stora mängder fett (därav även friterat) kan vara svårt för en ”skör tarm” att hantera
  3. Socker kan ”livnära” en tarminflammation
  4. Vissa födoämnen är allmänt kända för att kunna besvära magen (ex. kål, bönor, lök)
  5. Histaminrik och histaminfrisättande mat kan för vissa ge besvär, särskilt initialt (ex. är fläsk en vanlig sådan)
  6. Rå mat är mer allergen än tillagad (därför kan det vara bra att börja med tillagade grönsaker, ex. kokt morot istället för rå)
  7. Starka kryddor kan besvära även utan att man är allergisk
  8. Glöm inte bort korsallergierna och släktskap (d.v.s. risk att reagera på något som i sin proteinuppbyggnad påminner om något som man är känt allergisk mot)

Därför kan det ibland vara till fördel att börja med en baskost men också att initialt hålla sig till en skonsam kost (d.v.s. kokt, mild mat). Man kan sakta gå över till wokad, ugnsrostad och så småningom till stekt och friterat. Från tillagad till rå. Därefter kan man utöka ingredienserna.

I vårat fall bestod vår allra första baskost av:

  • älg
  • ris
  • majs
  • gurka
  • rapsolja

Att gå över på baskost går ofta lättare än vad man tror att det ska göra. Man får försöka hitta variationer i konsistens och tillagningsmetod.

Exempelvis:

ÄLG – köttbullar, pannbiffar, färsröra, buljong, köttfärssås, skysås,

RIS -kokt ris, stekt ris, risnudlar, rispasta, ris-kroketter, risbiffar, riskaka, risppuffar, risbröd, risgrynsgröt, risdryck

MAJS -majskolv, minimajs, majskorn, majspuré, majsplättar, majsbröd, majskaka, rostad majs, polentagröt, majspasta, redning till sås

GURKA -stavar, hackad, skivad

Med dom få alternativen får man hitta olika kombinationer. NU kommer en viktig sak: Ju noggrannare man är med den första baskosten, desto snabbare kan man komma vidare och börja lägga till. Den mat vi äter idag, som många tycker är oerhört inskränkt, är ändå hästlängder ifrån där vi startade och faktiskt egentligen inte alls svår att göra god och näringsriktig mat på.

5 kommentarer till “Vad är baskost?”

  1. Linda Hilldén

    Pratade idag med dotterns nya allergi läkare (har inte träffat honom) o h han säger att det är helt onödigt att ta bort livsmedel som endast ger prickar och utslag som reaktion. Det är så milt att den reaktionen inte räknas? Men det känns ju helt galet att resonera så tycker jag? Hur ska jag bemöta detta när vi ska träffas i april?
    Mvh Linda Hilldén

    • Jadu, Linda. Jag tänker: för vems skull ska man acceptera prickar och utslag? Skulle vi som vuxna vilja gå runt med prickar, utslag (kanske t.o.m klåda och behov av antihistamin och kortisonsalvor?)? Och om man har prickar och utslag, hur full är inte allergibägaren då? Kanske marginalerna är mindre och reaktioner mot annat uppstår lättare? Jag känner att man själv som förälder måste avgöra var man sätter gränsen. Vi har ingenting som ”bara” ger prickar för vår son så det är svårt för mig att jämföra men jag tänker ändå att ofta är det faktiskt inte så svårt att förändra kost och miljö, ofta är det nog i slutändan inte ens så inskränkande som kanske läkaren tycker?! Det låter som att du redan bestämt dig för vad du vill. Jag tänker väl egentligen ”men varför ska ni låta bli att utesluta och utsätta henne för pricka/utslag om det går att slippa?”. Var det något svar alls?

    • Baskost är olika för olika personer, alla har inte samma allergier. Vissa klarar nötkött, andra kyckling o vissa fisk. Fisk är i regel dock en vanligare allergi. Dessutom kan alla ovanstående ha spår av kost med mycket allergener i sitt kött. Gräsbetat eller vildfångat äter renare mat o är därför ofta det rekommenderade. Ni kan Dick prova ex nötkött.

Lämna ett svar

XHTML: Du kan använda dessa taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>