Livet med multiallergi i familjen. Livet med särskilda krav och behov. Livet med anpassningar och ”uppoffringar”. Egentligen vill jag bara säga livet med alla dom rätta valen. Livet där man väljer det självklara. Vi väljer tryggheten. Trygghet i hemmet. Hemmet är nämligen vår frizon.
Alldeles för ofta hör jag ändå frågor som: ”varför äter ni alla specialkost om bara en är allergisk?” och ”varför måste alla offra sig?”. Ifrågasättanden kring varför vi valt att utesluta en hel mängd allergener helt ur hushållet utifrån ett barns behov.
Som jag skrivit förut. Här kommer det igen. Därför för att här ska alla våra barn känna sig trygga och vara trygga. Här ska inget av våra barn behöva riskera reaktioner eller leva i fara. Jag vill inte ha några ambulansfärder alls men allra minst ifrån vårt eget hem. En för alla och alla för en.
Utanför hemmet kan man äta vad man vill, nästan, men här hemma har vi regler. Hemmet är och ska förbli en frizon. Vi offrar inget, vi väljer det.
Jag har förut skrivit om det här med känsligheten. Hur känslig kan man vara? När smulor, spill, kladd, droppar, stänk och mjöldamm eller matos kan räcka för att ge reaktioner. Du kan läsa om det HÄR.
Här ser du nu också en illustrativ bild efter en måltid med småbarn. Tur att det här bara är sånt som sonen tål. Ingen fara med andra ord. Frizonen håller ännu ?
Visst kan man ha mängder av rutiner och system för att behålla allergener och ändå minimera risken. Men det är fortfarande beroende av känslighetsgraden och det är till stor del beroende av den mänskliga faktorn. Inga missar, inga missförstånd, akta det, rör inte det, nej fel kastrull, vilken slev tog jag? Ena maten först, nästa sen. Nej det här är inte ditt, du får inte smaka. Kladda inte. Tvätta händerna. Nu måste vi sanera. Stress, stress och massa jobb och ändå risker. För att inte tala om det luftburna…
Nädu. Mina svar på frågorna om ”varför” förblir: 1. Därför, för att hemmet ska vara en frizon. Här ska alla känna sig trygga. Passar inte det svaret så kan du ta 2. Skit i det. Det är vårt hem och våra val ?
För övrigt kan jag berätta att även vi testat livet på det andra sättet, med allergener. Själv väljer jag det här livet vi lever idag ALLA gånger i veckan. Det är både mindre stressfyllt och klart trevligare vid måltider. Både matlagningen OCH måltiderna i sig blir fyllda med så mycket mer motivation, glädje och kärlek. Alla kan smaka, alla kan dela. En för alla, alla för en. Dessutom kan du få gissa hur många matreaktioner vår son haft hemma under dom senaste åren (förutom vid medveten provokation) : Ja, exakt NOLL! Avfärda det inte om du inte har provat det!
Du är stålkvinnan Sara??L8