Blogg

Kvarstår allergin och hur kraftig är den? Hur försiktig och ”rädd” behöver jag vara?

Det här är funderingar som börjar växa nu när åren gått, efter många år med ”fri-från-kost” och med en alltmer kontrollerad allergibild. I och med att tonåren och faktiskt vuxenlivet närmar sig, med snabbare steg än vad man vill tro, känns det som att man kommer behöva svar.

När vissa prover har visat kraftigt sjunkande IgE-värden (antikroppar), även om detta per automatik inte betyder att allergin minskat eller försvunnit (kan även vara ett uttryck för att allergin inte påfrestats när man skött sig) så börjar man förstås undra. Vi en del, sonen ännu mer och sjukvården förstås allra mest (som ni säkert känner igen). Dessa provokationer, ofta tjatas det om dessa. ”Dags att prova”, ”undvik inte i onödan”.  Ja, visst -det ligger sanning i det också men man ska även ha ett bra läge vid provokationer. Ett symtomfritt läge. Ett kontrollerat läge. En kontrollerad provokation. Och gärna förstås inte så att man riskerar reaktion PRECIS när något annat som man längtat till väntar bakom hörnet (typ jul, födelsedag, bröllop mm). Det ska helt enkelt passa perfekt. För många funkar provokationer under vissa årstider bättre med just tanke på annan påfrestning på allergin, den sk. allergibägaren. För oss är loven det bästa. Självklart vill vi inte vara sjuka under ledighet men loven är den tid då bägaren är som minst fylld.

Med den senaste långlediga sommaren var det dags för oss. Vi valde ut 2 saker att provocera. 2 saker där antikropparna sjunkit rejält. Det var vete och soja.

Eftersom att vi sedan tidigare har konstaterat mycket kraftiga reaktioner och även grav reaktivitet även vid hudkontakt väljer vi alltid en kontrollerad provokation i flera steg där huden blir det första. Reagerar man redan då kommer det ju inte på tal att gå vidare.

Hemmagjort ”lapptest”. 

Under kontrollerad form läggs allergenet under ett tätt slutande plåster på underarmen eller på ryggen. Sen väntar man. Läser av efter 5-10 minuter och återigen efter 30-60. Om inga reaktioner går vi vidare. Många saker får även en luftburen provokation i samband med att det måste tillagas, ex potatis. Sen kommer förtäringsbiten. Dutta på läppen, vänta. På tungan, vänta. Tugga o spotta ut. Äta lite. Äta mera. Vänta på snabba reaktioner. Och sen över dagar på långsamma reaktioner. Först när man provat något i ganska stor mängd i flera dagar utan reaktioner kan vi börja känna oss säkra. Men egentligen är det mest dom allvarliga reaktionerna som vi väntar ut med hjärtat i halsgropen.

Men obs! Dom ABSOLUT värsta allergierna provocerar vi absolut INTE hemma (för oss ägg, mjölk, nötter). ?

Lyckat resultat 

Att få känna att man tål något som man förut inte tål är otroligt, både för sonen och för oss andra. Inte så oerhört mycket för att vi eventuellt kan lägga till något i kosten i första taget (vi har ju redan en väldigt varierad och bra kost) men mycket för trygghetens och hoppkänslans skull. Att få känna lite trygghet, att något som tidigare var ”farligt” inte är det längre. Att man inte behöver passa sig lika mycket. Som nu med vete, det var ett lyckat resultat. ? Och hoppet ? Det blir bättre, allergierna börjar växa bort. Vilken frihetskänsla ??? Vi är dock av uppfattningen att vi inte vill pressa för hårt med något som man tidigare haft kraftig allergi emot, inte i närmsta taget. Morot som vi också haft allergi emot kan vi nu dock efter flera år äta nästan dagligen.

Och så bakslag

Nästa provokation var soja. Här gick det inte lika bra. Många undrade om mitt hemmagjorda ”lapptest”, funkar det verkligen? Ja, för oss gör det verkligen det. Vi gjorde samma förfarande med soja. Minimal mängd soja under tätt slutande plåster. Innan vi hann vänta in avläsning fick vi avbryta. Nässelutslag spred sig över hela armen, mot ryggen, armhålan, ansiktet. Röda kliande ögon. Astma. Snabbt. Medicin. Bort med  plåstret. Tvätta av. Duscha. Soja tåls INTE! Tur vi provocerar kontrollerat, tänk om han bara hade fått äta ? Så… några steg framåt -massa lyckokänslor. Ett steg bakåt -lite i chock.

Att leva med multiallergi

Att leva med multiallergi är inte alltid så enkelt. Det ställer en hel del press både på vardagen, relationer (inte minst utanför den närmsta familjen, d.v.s. med släkt och vänner) och på förhållningssätt om livet i stort. För den som inte lever det här livet kan det ibland vara svårt att förstå. Vi måste både avstå mycket av det som är självklara delar av vardagen för andra och vi måste ha ett risktänk och tänka anpassningar mest hela tiden. När hela livet, och samhället, kan bli en fara blir det som är självklart för oss kanske ”konstigt” utifrån sett.  Man får ofta anstränga sig både för sitt och sina barns rättigheter och inte minst för att lyckas ge barnen en så ”vanlig” vardag som möjligt. Det som är självklart för en annan är inte självklart för oss, och det som är självklart för oss är nog inte det för någon annan. Få lever samma vardag som vi, men det finns dom som gör det. Det finns också dom som lever liknande vardag, i både lägre och högre utsträckning. Det finns som dom har det ”bättre” och det finns alltid dom som har det ”värre”. Men vilka himla kämpar vi är. Allihop! ? Man måste alltid tänka ett varv extra, man måste alltid vara beredd och förberedd, man blir ofta både utan och utanför eller bortvald, livet är helt enkelt lite annorlunda och man måste alltid både tänka och vara allergismart.

LIVECHATT

AllergiSmart. Ja. Det är ett bra ord. Ni har väl heller inte missat allergismart.se? Det är Astma- och Allergiförbundets webbtjänst för dig som vill diskutera och lära dig mer om allergisjukdomar. Jag väljer härmed att både tipsa om denna webbtjänst och bjuda in er att göra mig sällskap där. Sök i befintliga trådar, starta nya, läs, lär dig, dela med dig och diskutera. Ni kan också inom kort delta i en livechatt med mig på hemsidan. Prata med mig och fråga mig om hur det är att leva med multiallergi ur ett föräldraperspektiv.

Samarbete

Jag har nämligen ingått ett mindre samarbete med AllergiSmart nu under hösten. Ett samarbete som jag är både glad och stolt över. Jag känner mig nämligen allergismart, gör inte du det? ? Jag har hittills medvetet valt att avstå från både samarbeten och reklam på min blogg av ett par anledningar. Främst kanske för att jag är värdelös på allt som har med datorer att göra. ? Nejdå, men seriöst.  Främst därför att bloggen, MatSara, inte bara är mina recept och mina tankar, det är JAG, det är min vardag, det är mitt liv, det är min familj. Det är varje sekund av mitt liv. Mitt privatliv. Jag menar inte att jag delar med mig om exakt allt, för det gör jag inte, jag menar att MatSara styrs av min vardag och mitt liv, av mina barn, av omständigheterna i vår familj, av min tid, av min lust och av min ork. D.v.s., det kan alltså variera. Ibland känner jag mer inspiration, ibland mindre. Ibland hinner jag mer, ibland mindre. Det här är MIN samling av recept inte bara till er utan även till mina barn, det här är förmodligen det jag en dag lämnar efter mig. Mina tankar, mina recept, mitt liv. Att binda upp bloggen  med reklam och samarbeten skulle sätta ett helt nytt perspektiv på MatSara, det skulle plötsligt bli mer av ett jobb istället för en hobby. DET är största anledningen varför jag hittills låtit bli. MEN just nu fick jag ett erbjudande jag inte kunde tacka nej till. Att få samarbeta med AllergiSmart är lite essensen av vad jag vill sprida: Prata om allergier! Stötta allergiker! Dela med dig! Hjälp varandra! Sprid kunskap! Öka kunskapen! Var alltid allergismart! DÄRFÖR har jag nu valt att ta mig an detta samarbete. Vi ses på allergismart.se och glöm inte att delta på chatten tisdag 9 oktober kl 20-21. (Gå in redan nu och förbered en profil åt dig, det är superenkelt)

Livet är inte guld och gröna skogar för någon

Som många, säkert dom allra flesta läsare av bloggen, vet så lever vi med ett mycket svårt multiallergiskt barn. En son med multipla allergier av svår variant och med risk för mycket allvarliga reaktioner. Vi har levt det här livet i över 9 år.  Vi lever med en starkt anpassad kost (och miljö) i HELA hushållet just för att hemmet ska vara en frizon. Här hemma ska alla vara trygga. Det här livet är vår vardag. Det här livet är allt vi vet  och minns av ”det vanliga livet”. Det här livet funkar utmärkt och vi har det väldigt bra.

Med åren har vi också välsignats med en underbar dotter, idag 4 år gammal. Ett ljuvligt busfrö. En bestämd och envis flicka. En flicka utan allergier.

För 1 år sedan kom det senaste nytillskottet, ytterligare en bestämd liten tös. Familjen växer och kärleken likaså.

Som ni vet är basen i våra livsmedel majs och ris. Med långsam och kontrollerad introduktion av livsmedel till minstingen, precis som till mellanbarnet, har vi nu gått igenom nästan alla livsmedel (förutom ägg och nötter). Det har dock visat sig att även minstingen är allergisk. Ni kanske har misstänkt det? Vissa vet redan och andra har frågat, det är dock först nu vi verkligen vet. Så här kommer sanningen: Minstingen tål inte mjölk, precis som storebror, men hon tål heller inte majs eller ris. Så där satt den. Vår bas, borta! Skratta eller gråta? Ja… varför inte både och.

Lilltösens allergier är dock inte ens i närheten så kraftiga eller svåra som storebrors men ändock tydliga. Vi kan fortfarande ha både majs och ris i hushållet utan att riskera hennes hälsa men det här är varför bovete och hirs har blivit en större del av vårt liv den senare tiden. Vi har helt enkelt fått hitta nya vägar och vi lär oss fortfarande. (Recept med ris och majs kommer att fortsätta komma).

Tyck inte synd om oss, för det gör inte vi. Inte alla har lyckan att få ens ett enda barn och vi har 3! Tre underbara barn men med vissa begränsningar. Men vem har inte begränsningar? Vems liv har inga motgångar? Det livet finns inte. Bring it on! En liten suck och en andningspaus men sen var det bara att resa sig upp och gå framåt. Livet är som livet är. This will not break me!

i

Livet med multiallergi i familjen. Livet med särskilda krav och behov. Livet med anpassningar och ”uppoffringar”. Egentligen vill jag bara säga livet med alla dom rätta valen. Livet där man väljer det självklara. Vi väljer tryggheten. Trygghet i hemmet. Hemmet är nämligen vår frizon.

Alldeles för ofta hör jag ändå frågor som: ”varför äter ni alla specialkost om bara en är allergisk?” och ”varför måste alla offra sig?”. Ifrågasättanden kring varför vi valt att utesluta en hel mängd allergener helt ur hushållet utifrån ett barns behov.

Som jag skrivit förut. Här kommer det igen. Därför för att här ska alla våra barn känna sig trygga och vara trygga. Här ska inget av våra barn behöva riskera reaktioner eller leva i fara. Jag vill inte ha några ambulansfärder alls men allra minst ifrån vårt eget hem. En för alla och alla för en.

Utanför hemmet kan man äta vad man vill, nästan, men här hemma har vi regler. Hemmet är och ska förbli en frizon. Vi offrar inget, vi väljer det.

Jag har förut skrivit om det här med känsligheten. Hur känslig kan man vara? När smulor, spill, kladd, droppar, stänk och mjöldamm eller matos kan räcka för att ge reaktioner. Du kan läsa om det HÄR.

Här ser du nu också en illustrativ bild efter en måltid med småbarn. Tur att det här bara är sånt som sonen tål. Ingen fara med andra ord. Frizonen håller ännu ?

Visst kan man ha mängder av rutiner och system för att behålla allergener och ändå minimera risken. Men det är fortfarande beroende av känslighetsgraden och det är till stor del beroende av den mänskliga faktorn. Inga missar, inga missförstånd, akta det, rör inte det, nej fel kastrull, vilken slev tog jag? Ena maten först, nästa sen. Nej det här är inte ditt, du får inte smaka. Kladda inte. Tvätta händerna. Nu måste vi sanera. Stress, stress och massa jobb och ändå risker. För att inte tala om det luftburna…

Nädu. Mina svar på frågorna om ”varför” förblir: 1. Därför, för att hemmet ska vara en frizon. Här ska alla känna sig trygga. Passar inte det svaret så kan du ta 2. Skit i det. Det är vårt hem och våra val ?

För övrigt kan jag berätta att även vi testat livet på det andra sättet, med allergener. Själv väljer jag det här livet vi lever idag ALLA gånger i veckan. Det är både mindre stressfyllt och klart trevligare vid måltider. Både matlagningen OCH måltiderna i sig blir fyllda med så mycket mer motivation, glädje och kärlek. Alla kan smaka, alla kan dela. En för alla, alla för en. Dessutom kan du få gissa hur många matreaktioner vår son haft hemma under dom senaste åren (förutom vid medveten provokation) : Ja, exakt NOLL! Avfärda det inte om du inte har provat det!

Nu när jag ändå skrivit lite inlägg om barnmat passar jag på att skriva om klämmisar.

Även det här gör man enkelt och framförallt ekonomiskt själv hemma.

Återanvändningsbara klämmispåsar köper man på nätet och sen är det bara att ha stavmixer eller blender i högsta hugg och sätta igång.

Man kan både göra klämmisar på helt rena frukter eller grönsaker eller med blandningar. Bara fantasin sätter sina gränser. Även här föredrar jag att koka frukten dels för att göra den första tidens introduktion mildare men också för att hållbarheten ska öka. Bara att hacka upp, koka och sen mixa. Några favoriter här hemma är:

• mango/ananas
• jordgubb/päron/äpple
• päron/äpple
• mango/ananas/kokosmjölk
• sharon/äpple/clementin
• päron/banan/jordgubb
• jorgubb/fikon
• päron/ärta/broccoli
• äpple/sparris/ärtskott
• blåbär/hallon/björnbär

Glöm inte heller att vara matsmart och ta vara på svinnet. Alla lätt övermogna frukter, alla små stumpar, kanter och rester. Exempelvis ger tacogrönsaker, uppkokade och mixade, en av dom bästa klämmisarna. Frys in rester, lite här o lite där, och koka puré när du har tillräcklig mängd av önskad kombination. Låt fantasin flöda och leta efter era favoriter.

Fritt från mjölk, ägg, gluten och soja bl.a.

Multiallergi och färdig barnmat i butik är inte enkelt. Dels finns väldigt få produkter med rena innehåll, d.v.s med enbart en eller två ingredienser, för dom allra första smakportionerna, men dessutom är kontamination ett stort problem. Vi har alltid gjort egen barnmat för våra barn. Allt ifrån dom första smakportionerna till dom färdigkomponerade rätterna som man tar till lite senare. Jag har alltid valt att introducera maten försiktigt, detta efter att vår förstfödda visade sig vara multiallergiker. Med försiktigt menar jag max 1-2 nya livsmedel i veckan, provar också flera gånger om dagen och i flera dagar innan jag vågar godkänna livsmedlet. Vi har också alltid valt att börja med lågallergent för att fortsätta till dom mer riskfyllda födoämnena senare. Just sådant som sonen inte tål har vi dessutom fått lov att provocera utanför hemmet.

Hur jag föredrar att hantera den första tiden vad gäller förberedelser med barnmat är att göra puré i större mängd av varje ingrediens för sig, både frukter, kött och grönsaker. Jag fryser sen in dom i små portioner i storlek som motsvarar iskuber (eller små silikonformar vilket jag föredrar). När purén fryst tömmer jag ut dom i fryspåsar som märks upp efter varje ingrediens. På så vis kan man enkelt fylla frysen i flera olika livsmedel som man sen kombinerar i olika smaker. Baserna i vår frys har alltid varit exempelvis.

• broccoli
• blomkål
• sötpotatis
• majs
• morot
• palsternacka
• ärtor
• äpple
• päron
• sharon
• jordgubb
• kyckling/kalkon (kokad med lagerblad och lökbitar)
• nötkött (kokad med lagerblad och lökbitar)
• nu provar vi även lax (kokad med lök, dill och lagerblad)

Till detta kan man sen ha frysta örter, går att både köpa färdiga och hacka själv för smaksättning. Man kan nu kombinera rätterna från måltid till måltid. Detta är alltså en bas. I början kan man använda just enbart dessa men i och med att barnet växer och kanske börja ta delar av den övriga maten som man lagar till resten av hushållet (ex. pasta, gryta, ris o.s.v.) kan man fylla ut med kött och grönsaker i osaltat och mild kokad form ifrån frysen. Väldigt enkelt dessutom att ta med en matdosa med några kuber för utflykt, bara mikra och så är maten klar. Enkelt och uppskattat av barnen.

Baskost. Jag har skrivit om det förut, både vad det är och hur man gör. Du kan läsa mer HÄR och HÄR.

Ca. 5 helt rena ingredienser, inga hel- eller halvfabrikat. Fy så drygt! Eller? Här är ett exempel på några middagar ur en Baskost på kyckling, ris, gurka, olivolja och rapsolja, salt, salladsblad och persilja.

1. Kyckling m. stekt ris och gurka, en fin olivolja att ringla över

2. Kyckling i hemkokt kycklingbuljong

3. Kycklingköttbullar med ris och gurka

4. Sallad med kycklingköttbullar, persiljeolja och naturell ”majo”

5. Sallad som ovan men med och kycklingfilé

6. Kycklingdumplings med persiljeolja

Finns dessutom många fler alternativ. Exempelvis rispasta med persiljesås, gurksallad med ugnsgrillad kyckling, risplättar, risgrynsgröt (lite mer gott om man kan lyxa till med lite honung och vanilj vid uppkok också).

Ville bara säga, för den som behöver. Baskost går utmärkt det också ?Man får bara tänka lite utanför boxen. Håll ut, kämpa på! Det är väl värt det. ?