Bästa kokosmjölken

Jag har några noggrant utvalda produkter som jag gärna tipsar om, bara för att jag tycker att dom tveklöst slår samtliga produkter på marknaden.

Det HÄR är nog den produkt som jag faktiskt tipsar om ALLRA mest och har gjort under ALLRA längst tid.

I många år har jag använt denna kokosmjölk. GARANT. Den rosa är min favorit. Finns även en lightvariant och en gräddigare variant men DEN HÄR är min favorit.

Den slår alla produkter på marknaden när det gäller smak. Dessutom är den tillsatsfri, vilket inte är alldeles för självklart.

Förutom det kommer den i lagom stora förpackningar och för en billig slant dessutom.

Den är len, krämig, vispbar (i kyld variant) och smakrik men SAMTIDIGT den kokosmjölk som jag tycker är smidigast att använda som mjölk/gräddsubstitut då kokossmaken från den faktiskt är lättast att neutralisera bort i rätter där man INTE önskar kokossmak men ändå behöver ett mjölk/gräddsubstitut utan soja, havre och nötter/mandel bl.a.

Jag ÄLSKAR den och köper den i stora lass.

Ser ni? Stora kontaminationsrisker

mjol2mjol1

En fråga vi ofta får från omgivningen är varför vi alla äter samma mat i vårat hushåll? Varför inte bara vår allergiske son får sin mat medan vi andra äter ”vanlig” mat? Egentligen vill jag bara svara. DÄRFÖR. Det är vår familj, vårt hem och vårt liv. Men ja. Men jag inser faktiskt att det är en fullt berättigad fråga, i alla fall om man inte själv är insatt i allergier och om man inte tänkt igenom frågan riktigt ordentligt.

Men om vi säger så här, om vi bortser från hur det skulle kännas för ett allergiskt barn att ALLTID vara annorlunda, att alltid få annat och att aldrig få smaka eller dela med sig… Om vi också bortser från arbetet det skulle innebära att faktiskt behöva laga flera OLIKA måltider till varje mål mat…. Vi kanske också ska bortse ifrån att matkunskaperna självklart faktiskt ökar om man själv smakar och äter av specialkosten, att det helt plötsligt sätter lite mer motivation, kärlek och själ i maten om det inte ”bara” är till någon annan… Ja… om ovanstående inte räcker som skäl så ska du nu få ta del av det faktiskt absolut viktigaste och tydligaste skälet av dom alla:

Det stora skälet går att sammanfatta i ett ord: KONTAMINATION eller helt enkelt FARA!, OTRYGGHET kanske är ett ännu bättre ord?
Jag har tidigare skrivit ett inlägg som berör just det här, hur känslig man kan vara och hur små spår faktiskt kan skada väldigt mycket (det hittar du HÄR).

Att laga specialkost, mat som absolut inte under några omständigheter får vara kontaminerat är ett stort jobb i sig. Att göra detta i ett hushåll eller i ett kök där man samtidigt eller precis innan, kanske även några dagar tidigare, tillagat något som absolut inte får finnas i specialkosten är närmast en omöjlighet. Åtminstone i längden. Jag är väl införstådd i att allergier varierar i allvarlighetsgrad och känslighet och därför får man, om vi då fortfarande ska bortse från motiveringen om att slippa utanförskap, förstås ta detta i beaktande. Hur svåra är allergierna och hur många allergier har man? Men realistiskt. Om du har ens 3 allergier, låt oss nu kalla allergenerna för gifter, skulle det verkligen kännas tryggt att ha specialkosten bredvid och i närheten av dessa gifter? I vårt fall pratar vi om betydligt fler allergier, vi talar om över 40 födoämnesallergier. Hur säker tror ni att maten skulle vara om jag vid sidan om specialkosten skulle hantera dessa 40 sk. gifter? Visserligen är det livsfara det handlar om för oss, men ärligt talat skulle jag ändå inte vilja riskera att mitt barn ständigt skulle behöva drabbas av upprepade reaktioner med magont, eksem, klåda och besvärad nattsömn heller.

Är det svårt att ta in? Ni vet när man öppnar en mjölpåse, titta riktigt noga… hur tät är mjölpåsen? Erkänn att det sipprar ut lite mjöl under påsen. Observera dessutom hur det dammar av att du bara öppnar påsen. Vad händer om du spiller påsen? Du ser här ovan ett litet exempel på ett missöde hemma hos oss, en påse med rismjöl som råkar välta…. Ser ni kontaminationen? Ser ni hur mjölet sprider sig, över ytor, mat, köksredskap, över mig och faktiskt även dammade rejält i luften? Hur kan jag vara säker på att jag får bort allting? Nu är rismjöl just en säker produkt här hemma, men om det hade varit vetemjöl… Hade jag med gott samvete kunnat laga mat åt sonen här i köket inom närmsta framtiden, även efter städning? Hade han kunnat äta den maten utan reaktioner? Och jag LOVAR; det är inte bara mjöl som kontaminerar. Födoämnesproteiner sprids via luft vid tillagning, tillredning, uppkok. Dom sprids via händer, köksredskap, disken och kontaminerade kläder. Från yta till yta….

Sammanfattningsvis. Vi har gjort det val som vi har gjort i vårt hem, i vårt liv och med vår familj av anledningar bundna till.

1. Trygghet (minimerad kontaminationsrisk)

men faktiskt bortser vi INTE heller från

2. Gemenskap (att kunna äta samtidigt, tillsammans, dela och att kunna göra detta utan fara)

även om

3. LÄTTJA säkert också finns med (inte tänker jag stå och laga olika mat åt allihopa)

Dessutom är det inget fel på specialkost! Det smakar hur gått som helst och det innehåller en massa näring, precis som mat ska göra!

Aktion för barnens rätt

sammans1

AKTIONSSAMARBETE!
Idag har Allergiupproret gått samman med Elevens rätt
i en gemensam aktion för att förena folket och stärka upp där barns och elevers rättigheter behöver stärkas. Samarbetet sker på en gemensam plattform dit vi härmed bjuder in alla våra följare. Välkommen in till ’Aktion för barnens rätt’ https://www.facebook.com/Aktion-f%C3%B6r-barnens-r%C3%A4tt-1733915906821715/. Det första ärendet gäller ett barn vars skola inte tar hänsyn till hans allergier och där kampen mellan barnet/föräldrarna vs. skolan inte ger resultat. Barnet drabbas av upprepade reaktioner och skolan avstår från även enkla anpassningar. Välkommen in och stötta det specifika barnet men i längden även alla barn med liknande problematik.

Hur känslig kan man vara? (Luftburet och indirekt kontakt)

fr

Maken min kom med tipset om att jag faktiskt skulle skriva svar på vanligt förekommande fråga/-or.

  • Hur känslig kan man vara?
  • Varför blir mitt barn eller jag inte bra trots specialkost?
  • Måste det vara fler allergier?
  • Kan man ha symtom som aldrig går över?

Frågor som dessa och liknande ställs inte alltför sällan av ex. föräldrar till barn med redan konstaterade allergier där symtomen ofta minskat men ändå inte försvunnit med specialkost. Där man  får fortsätta behandla symtom som antingen finns ständigt eller som kommer och går med oklar orsak. Där kortisonsalvor och antihistaminer avlöser varandra. Barn som många gånger får gå dag ut och dag in med eksem, klåda och mag-tarm-symtom eller astma. Tillstånd där det blir nästan omöjligt att få bukt på symtomen TROTS att man ger barnet rätt mat utifrån redan kända allergier.

Mitt råd här är:

  • VÅGA SE SAMBAND! Blunda inte. Lita på magkänslan. Försök att ”leka” detektiv. Symtom har en orsak. Allt är inte ett sammanträffande och särskilt inte gång på gång. Det kan vara ett samband.
  • Se över möjligheten till att det ändå skulle kunna röra sig om FLER allergier. Exempelvis är det inte alltid eller alla typer av allergier som visar sig på blodprover eller pricktester, elimination och provokation är den absolut säkraste diagnostiseringsmetoden. Dessutom finns det i många fall risk för korsreaktioner, d.v.s. att man reagerar på ämnen vilka i sin proteinuppbyggnad påminner om det man i verkligheten är allergisk mot och tolkas av kroppen med liknande reaktioner.
  •  Och här kommer det som man lätt kan missa : Att redan kända allergier är mer OMFATTANDE än vad man tidigare trott. Exempelvis att oerhört små spår/rester kan orsaka reaktioner och att en reaktion kan uppstå inte bara via förtäring av allergenet utan även via kontakt på annat vis (ex. via huden eller luften).
  • SKER DET MISSTAG? Exempelvis väldigt vanligt hos barn som går på förskola/skola men kan även ske hemma eller hos barnvakten exempelvis. Att allergiska barn faktiskt serveras fel mat är ett känt faktum inom allergivärlden. Kanske är det en vikarie på plats? Kanske har man missuppfattat instruktionerna? Kanske har någon produkt fått nytt innehåll och det missats? DESSUTOM händer det faktiskt att produkter från fabrik plötsligt blivit kontaminerade. ”Kan innehålla spår av” kan exempelvis betyda att ena gången är det inget och nästa gång ganska mycket”, kanske brukade produkten fungera förut men inte längre. Kanske har barnet smakat av någon annan?
  • ALLERGIBÄGAREN. Kanske har något gjort att bägaren är full, flera triggers eller smågrejer som pressar. Kanske är det just nu pollensäsong? Eller kanske fick barnet i sig ”spår” igår och ”spår” idag? Kanske har man nyligen haft en maginfluensa som pressar immunförsvaret? Kanske är man på väg att bli förkyld? IBLAND kan kroppen vara pressad och bägaren full och då rinner det helt enkelt över. Kanske fungerar inte just det där under en period när man är pressad, kanske kan man äta äpplen på vintern men inte på sommaren, kanske måste man pausa med mjölken efter en maginfluensa.

           allergibägaren

  • GE INTE UPP! Även dom svårast allergiska barnen och med otaliga symtom och högvis med läkemedel (med massa biverkningar) har lyckats att hitta kost och miljö som fungerar. Det kan finnas en lösning även om det kan ta tid att nå den. Lyssna på andras historier och försök med hjälp av dom försöka se just ert samband.

      detektiv

NU KOMMER DET VIKTIGA!

Den av punkterna ovan som jag tycker att man bör beröra mest är den som gäller OMFATTNING av allergierna. Hur känslig kan man vara????

Jag börjar med att dra ett exempel:

En del kan kanske tänka sig att ett mjölkallergiskt barn skulle kunna ta potatis och köttbullar ur en vanlig buffé och enbart avstå gräddsåsen MEN tror lika många att ett jordnötsallergiskt barn skulle kunna ta kyckling och ris ur en buffé och enbart hoppa över jordnötssåsen som ligger i kantinen bredvid?

Förmodligen inte! Så, vad är skillnaden? Av någon anledning tror många att jordnöts- eller nötallergi är dom enda allergier som man kan ha av kraftig art. Av någon anledning verkar många också tro att allt som inte är livshotande är acceptabelt.

MEN sanningen är den att även andra allergier kan vara livshotande, det är inget som är unikt för jordnöts- eller nötallergi.

Förutom just livshotande allergi är frågan också VEM skulle vilja lida av ständiga

  • eksem, klåda, hudinfektioner
  • astma
  • magont, kräkningar, förstoppningar, diarréer
  • och behöva inta läkemedel varje dag, knapra piller eller dricka lösningar, smörjas, inhaleras, bandageras för att därefter även behöva drabbas av biverkningar (har ni läst biverkningslistan??)

LKM

VEM??? Inte jag iaf!

SÅ….. Eftersom att många verkar förstå det här med just jordnöts- och nötallergi, försök att ha den kunskapen nära till hands men använd den som stöd för att förstå även andra allergier.

1. Små mängder kan skapa stora problem

KONTAMINATION Vad betyder egentligen detta? Vi är väl noggranna när vi tillagar allergikost? Eller? Kokar den mjölkfria risgrynsgröten bredvid den med mjölk? Kanske använde du t.o.m. samma slev att röra om med? Om inte kan det högst troligt ändå ha stänkt mellan kastrullerna. Skulle du koka jordnötssås i kastrullen bredvid specialkosten för en jordnötsallergiker? Använder du samma knivar? Skärbrädan? Diskade du emellan? Och om, hur ren är egentligen en disksvamp? Eller diskborste? Skulle du diska bort jordnötssås och låta en jordnötsallergiker använda samma disksvamp? Disktrasan som du gjorde rent bordet med, hur ren är den egentligen? Hur mycket matrester har du redan torkat med den? Hur mycket sprider sig vid matlagning? Runt på ytor, på golvet, på händerna. Har du sett hur dammet yr när du bakar? Vet du om att mjöldamm kan ligga kvar i luften i dagar och sprida sig i ett hem?  Kanske torkade du bara av händerna på kökshandduken, och fortsatte sedan att tillaga. Har du sett reporna i stekpannan, vet du om att det inte alltid blir rent i dom? På det här viset kan allergener besmitta specialkosten. Det finns en anledning varför det sägs att allergikost ska tillagas separat ifrån eller separat i tid från vanlig kost. Och sanningen är den att OM man är tillräckligt känslig är det nästan omöjligt att garantera helt riskfritt från kontamination om allergenet finns, hanteras, tillagas och förtärs i samma hem där specialkost tillagas. Det finns förstås många tips och trix, hygienrutiner och åtgärder som kan minimera risken oerhört MEN det är ändå en tanke värd att tänkas. Det är det här som kan markeras som ”spår av” på produkter i affären. Företagen har i regel oerhört många hygienrutiner men ÄNDÅ kan dom sällan (om dom ska vara ärliga) garantera riskfritt när det hanteras i gemensamma utrymmen. Så återigen… För att återgå till det som står skrivet ovan, HUR säker är du på dom halv- och helfabrikat som du använder just nu? Kanske är just åtminstone en av dom inte tillräckligt ren?

INDIREKT KONTAKT och INDIREKT KONTAMINATION: Att något inte syns betyder inte att det inte finns. Tänkt dig viruspartiklar, vi ser dom inte för blotta ögat men alla vi vet att dom finns. Om en person med magsjuka nyst i handen vet vi alla att den handen är smittsam, eller hur? Tänk dig då att födoämnesproteiner (den delen som man är allergisk mot) faktiskt är STÖRRE än viruspartiklar, trots detta är dom så små att dom inte syns för blotta ögat. Så, om jag har hållt i nötter, visst kan min hand vara farlig för en nötallergiker? Och om min nöt-”besmittade” hand serverar en nötallergiker en smörgås, visst kan allergikern reagera? Och om min nöt-”besmittade” hand öppnar en dörr, kan en nötallergiker ta på handtaget och därefter stoppa handen i munnen? Troligen riskfyllt iaf, eller hur? Sanningen är att JA, så känslig kan man vara. Vi pratar nu om indirekt kontakt och indirekt kontamination. Och det här kan etableras på alla former av allergi OM man är tillräckligt känslig. OM ett allergen, säg nötter MEN det kan lika gärna vara mjölk, ägg eller vete exempelvis, finns på en yta kan denna sedan förflytta sig via leksaker, händer, ytor och vidare. Dörrhandtag i offentliga miljöer är i regel alltid kontaminerade av födoämnen, dom flesta reagerar inte på detta men man KAN göra det. Barnleksaker på förskolan, ofta i kontakt med matspill och kladdiga munnar.  Golvet under köksbordet -SMULOR! Kläderna som vi bär på oss, erkänn: visst har du torkat bort smulorna från mackan du åt direkt på byxorna när du åt lunch istället för att gå och tvätta händerna? Har du sett hur kladdigt ett matbord blir när barn sitter och äter? Har du tänkt på hur många gånger du tar dig i ansiktet, håret, rättar till kläderna eller pysslar med mobilen under en måltid? Nu har du matrester (även om små mängder) både på dig och på din mobil. När du lagar mat, hur mycket kladd och spill blir det och hur många ytor tar du på innan du är färdig? Varje kökslåda? Hur många av besticken i lådan tog du på med dina matkladdiga händer innan du hittade rätt slev? Vet du om att vissa allergener är svårare än andra att tvätta bort? Ex. kan rester sitta kvar under naglarna, kring nagelbanden och i munnen bl.a. TROTS att man tvättat sig. Vi vet väl alla att man inte får bort alla bakterier på händerna med en handtvätt eller två? Att det alltid finns rester kvar TROTS att man tycker sig ha tvättat väldigt noga? Det blir exempelvis väldigt tydligt om man arbetat med fingerfärg, man kan tvätta, tvätta och tvätta och ÄNDÅ kommer man ha färgrester kvar under naglarna och runt nagelbanden exempelvis. Även på detta vis rör sig allergenet från ytor, till händer, till redskap och kan i förlängningen komma direkt på specialkosten eller kanske på händerna på allergikern och därvia in i munnen.

händer

2. Förtäring är inte den enda inkörsporten till kroppens reaktioner

Maten, där förstår dom flesta, är en inkörsport. SÅ: VID ALLERGI: ÄT INTE DET DU INTE TÅL! Enkelt? Som om detta inte vore svårt nog som du kan se ovan. Nu kommer nästa dust. Är man tillräckligt känslig kan det faktiskt vara så att maten INTE är den enda inkörsporten till kroppens reaktioner. Vet du vilket som är kroppens största organ? HUDEN! Ja, huden! Reaktioner på huden, eksem. Ja, reaktionerna kan faktiskt även starta PÅ HUDEN. Det kan räcka med att man kommer i HUDKONTAKT med ett allergen för att en reaktion ska bryta ut. Att man tar på ett födoämne man inte tål. Ett mjölkallergiskt barn som tar på en ostsmörgås eller på ett bord där ostsmörgåsen legat, en mamma som trots handtvätt har rester av ägg kvar på händerna smörjer sitt barns kropp med mjukgörande salva, en soffa där man ätit ostbågar och borstat av händerna, vet du hur mycket resterna av ostpulvret på textilierna kan ställa till även vid hudkontakt? Ungefär som om man rullar sig i brännässlor, det retar vem som helst, men allergenet retar bara den allergiska. Allt ifrån nässelutslag till andra besvärliga utslag, eksem och klåda. En redan trasig hud, en hudkostym med eksem, är dessutom ännu mer reaktiv. Hudbarriären är bruten och vägen in till kroppen är vidöppen.

Om huden är vårt största organ, vilka är dom ytor på kroppen som har snabba och oerhört goda upptagningsförmågor? SLEMHINNOR och luftvägar! Det finns en anledning till varför man ger ex. kärlkramps-lindrande läkemedel under tungan, upptaget går fort och det är effektivt. Likaså inhalerar man lustgas vid förlossning, det går fort in och upptaget är effektivt. Nikotin-kicken är nästan omedelbar vid rökning: upptaget via slemhinnor och luftvägar är snabbt och effektivt. Så, kopplat till allergi då. När du känner doften av mat i ett hem, vad är doft? Det är partiklar som registreras i näsan och uppfattas av vårt luktcentra i hjärnan. Men om det är partiklar, vad består dom då av? Om det doftar ägg, då finns det väl ägg i luften. Om det finns ägg i luften och jag andas in det, då kan man faktiskt få en reaktion. Mjöldamm, matånga, partiklar som sprider sig när det vispas (ex. ägg och grädde), hantering av mat, fisk som tinar på köksbänken, nötter på bordet: allt det är exempel på sådant som kan vara tillräckligt för att starta en reaktion OM man har en tillräckligt svår allergi och om den är luftburen (att man konstaterat reagerar via spridningen i luften). Detta ICKE att förväxlas med indirekt kontakt. För att dra ett exempel har det nyligen varit diskussioner om ifall ex. jordnötsallergiker faktiskt kan reagera på flygplanet om någon medpassagerare äter jordnötter 4 rader framför. JA, det finns bevisligen dom med svår luftburen allergi och i teorin (och praktiken) kan man absolut reagera. MEN det som icke är att förglömma här är MÄNGDEN jordnötsproteiner som faktiskt går att återfinna på ytor där jordnötter förtärts. Att kabinpersonalen kanske tar den tomma jordnötspåsen och kastar i soporna för att sedan servera jordnötsallergikern mat, att passageraren som besökte toaletten före allergikern kanske ätit jordnötter och dessutom tagit på vartenda sätes ryggstöd på väg till toaletten på det skumpande planet. En jordnötsallergiker som går efter och på tillbakavägen får något på händerna, pillar sig sedan i mungipan: Kanske är reaktionen inte luftburen men det är inte det väsentliga, det väsentliga är egentligen att faktiskt: SÅ SMÅ mängder kan skada mycket. (http://www.aaaai.org/about-aaaai/newsroom/news-releases/peanut-protein#.VtyamceCzmg.facebook)

KOM IHÅG nu att dom flesta absolut inte är så här pass känsliga. Dom flesta kan säkerligen klara sig ifrån symtom genom att bara äta rätt mat. Vissa klarar t.o.m. av lite ”spår av” här och där. MEN för dom med ständiga symtom, försök att få in tankemönstret ovan och applicera det i er vardag. HITTA SAMBANDET!

Det må låta ofattbart att det kan vara på det här viset, men jag vet att det finns många som känner igen sig i beskrivningen. Dessutom tror jag inte att tankegången känns lika främmande om man drar paralleller mot just bakterier och virus, som faktiskt är mindre rent storleksmässigt än vad födoämnesproteiner är. Vi vet att bakterier och virus finns och vi vet att dom kan göra oss sjuka. Allergener finns också även om dom inte alltid syns, skillnaden är att dom gör ”bara” allergiker sjuka. Kom också ihåg att bakterier för ett X antal år sedan ansågs vara totalt ofattbart. Ni har väl inte glömt? http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/upptackten-raddade-miljoner

© 2016 – matsara.se

 

BASKOST: Kyckling, morot, ris -förslag på rätter

BASKOST nr 1!

Under detta inlägg kommer förslag på olika rätter med nedanstående som enda ingredienser att följa. Jag fyller på vartefter

  • majskyckling
  • ris
  • vatten
  • lagerblad
  • tillagad morot
  • salt
  • socker
  • svartpeppar
  • äppelcidervinäger
  • tillagad rödlök
  • tillagade lingon
  • rapsolja
  • buljong enligt recept HÄR (men enbart på kyckling, vatten, salt, lagerblad, morot, rödlök)

Morotskokta kycklingbröstfiléer

baskost1

  1. Koka ris enligt anvisning
  2. Koka upp 2 delar buljong med 1 del morotsjuice
  3. Smaka av med salt
  4. Grovhacka morot
  5. Lägg ner kycklingfiléer och moroten och  låt puttra under lock i ca 10minuter
  6. Fiska upp morötterna och kycklingen (kontrollera kycklingen att den verkligen är färdig)
  7. Servera kycklingen och morötterna till riset (sås behövs inte)

Kycklinggryta (lite kalopsliknande)

baskost2

  1. Krydda kycklingbröstfiléer med salt och svartpeppar
  2. Ugnsstek kycklingbröstfiléerna i stekpåse tillsammans med grovhackad morot och lagerblad i 150 grader  i ca 20minuter
  3. Ta ut kycklingen och separera kyckling från all den vätska/buljong som kommit ur dom
  4. Koka upp vätskan med lingonjuice (ca. 50/50), aningens vinäger, ev. mer salt och nytt lagerblad.
  5. Låt koka hårt och reducera, smaka av med kryddning
  6. Tillsätt i slutet lite lingonsylt och red av med klibbrismjöl
  7. Stek nu finhackad rödlök i olja
  8. Lägg den stekta löken, kycklingen delat i bitar och morötterna från ugnsstekningen i lingonskysåsen
  9. Servera till ris

Risplättar

risplättar

  • 1dl rismjöl
  • 1,5dl klibbrismjöl
  • 1-2msk socker
  • knappt 2dl vatten
  • 1tsk äppelcidervinäger
  • knappt 1tsk bikarbonat
  • (vaniljpulver om ok i baskosten)
  • 2msk rapsolja
  • olja för stekning
  1. Blanda alla torra ingredienser
  2. Tillsätt vatten under omrörning
  3. Tillsätt sist bikarbonat och olja och vispa till len smet (mixa ev. med handmixer för att få smeten slät)
  4. Stek i olja i medelvarm panna
  5. Servera med det som går, enligt denna baskost med enbart socker

Ugnsgrillad hel kyckling m. kokta morötter, ris och lingonskysås

grillkyck

  1. Gnid in en hel kyckling i salt och svartpeppar och aningens rapsolja
  2. Lägg kycklingen tillsammans med ett lagerblad och 1/2 hackad rödlök i en stekpåse alternativt gryta med lock
  3. Kör in i ugnen ca 1h på 150-175grader
  4. Du får nu mängder av vätska ur kycklingen
  5. Använd denna för att tillsammans med ca. lika mängd lingonjuice (eller annan juice som passar i baskosten), 1lagerblad, salt och lite äppelcidervinäger koka upp till skysås enligt recept HÄR
  6. Red av såsen med klibbrismjöl och rör ev. ner lite hela lingon eller lingonsylt (men då hemlagad sådan för att ha koll på ingredienser -lingon, vatten och socker räcker)
  7. Servera kyckling med kokta morötter, ris och såsen

Kycklingköttbullar m. risnudlar och skysås

kycklingköttbullar

  1. Gör köttbullar enligt recept HÄR men använd kycklingfärs, det räckte med kryddning i form av salt, svartpeppar och finriven stekt rödlök. Bindning med klibbrismjöl och tillsats av iskallt vatten. Rullade med inoljade händer (eftersom att smeten blir extrakladdig med kyckling)
  2. Ugnsbakade köttbullarna på 175grader i kanske 10minuter
  3. Stekte sen för yta i het panna i olja
  4. Koka risnudlar (se innehåll) enligt anvisning
  5. Koka morotsstavar i saltat vatten
  6. Rör samman pasta, köttbullar, morötterna och skysås (från gårdagens middag – recept HÄR med lingonjuice och kycklingsky som bas)

Frasvåfflor på risbas

risvåfflor

  • Ursprung i receptet HÄR men modifierat utifrån baskost
  • 4,5dl mjöl (2dl rismjöl och 2,5dl klibbrismjöl)
  • 2msk socker
  • (vaniljpulver valfritt)
  • 1/2 tsk bikarbonat
  • 1/2tsk salt
  • Knappt 4dl kallt vatten
  • 1tsk äppelcidervinäger
  • 2msk rapsolja
  • olja för stekning
  1. Blanda samman alla torra ingredienser
  2. Vispa i vattnet och vinägern
  3. Tillsätt sist oljan och vispa till homogen smet (använd ev. stavmixer för att få smeten helt slät)
  4. Grädda i medelvarmt inoljat våffeljärn tills gyllenbruna (försök att inte öppna för tidigt)

Panerade kycklingfärsbiffar, morotspuré, lingonskysås och lingonsylt

baskost3

  1. Rör samman 500g kycklingfärs med salt, peppar, finhackad lättstekt rödlök och 2msk klibbrismjöl
  2. Häll upp ris-ströbröd på en tallrik
  3. Ta upp bollar med kycklingfärssmeten med oljade händer och lägg i ströbrödet, platta till en biff och vänd runt tills täckt av ströbröd (går bra att förbereda och även ha i frysen)
  4. Grovhacka morötter och koka i saltat vatten tills helt mjuka
  5. Mixa samman moroten med salt och peppar och möjligen aningens olja eller vatten alternativt morotsjuice till en slät puré
  6. Gör en lingon-skysås enligt recept HÄR (idag blev det 2 delar kycklingbuljong enligt recept HÄR -använde enbart vatten, salt, svartpepparkorn, lagerblad, morot och rödlök vid buljonguppkoket- till 1 del lingonjuice). Red av såsen med klibbrismjöl
  7. Stek färsbiffarna i het panna i olja (rapsolja enligt vår baskost)
  8. Servera med lingonsylt (hemmagjort med enbart ca 2dl lingon, 1msk vatten som kokas upp och sötats med socker efter behov)

Kycklingfärs-sås med rispasta

baskost4

  1. Stek kycklingfärs i olja i het panna, ha även gärna i lite grovriven morot och hackad lök
  2. Krydda med salt och peppar
  3. Koka upp en juice/buljong-skysås enligt recept som du ser i receptet ovan
  4. Rör ner den färdiga skysåsen med färsen och låt puttra på låg värme till krämig
  5. Smaka av
  6. Servera med rispasta

Vad är baskost?

baskost

BASKOST är ett ord som kan komma att användas i syfte att utreda allergier men också i syfte att balansera status efter ex. en tuff period med besvärliga reaktioner. Baskost används ofta kombinerat med  mat- och symtomdagbok.

Med baskost menas att man reducerar kosten till ett fåtal HELT säkra ingredienser, inga hel- eller halvfabrikat, allting hemlagat och allting HELT säkert för den berörda individen. Med baskost är tanken att man under en viss period enbart ska äta denna SÄKRA mat i syfte att bli symtomfri för att sedan sakta kunna lägga till nya ingredienser en efter en under kontrollerade former och på det viset kunna utröna vad som fungerar och vad som inte fungerar. Baskost är på så vis en del i ett detektivarbete. Hur länge man står på baskost och hur pass restriktiv baskosten får lov att vara är individuellt. VAD baskosten utgörs av är också högst individuellt. Först utesluter man alla redan kända allergier, därefter brukar man åtminstone börja med dom ingredienser som åtminstone rent statistiskt är ”mildast” och som inte är så oerhört vanligt att vara allergiskt mot. Om första försöket i baskosten inte fungerar kan man byta ut ingredienserna tills man hittar en baskost som fungerar. Att använda sig av baskost som en del i utredningen kan vara nödvändigt för att få tydliga svar, inte minst när man märker att det rör sig om multiallergi (d.v.s. att man har oerhört många allergier) där en redan anpassad kost ändå inte räcker till.

Oftast begränsar man sig vid baskost till någon enstaka av vardera a:

  • proteinkälla (kött)
  • kolhydratkälla (potatis eller ris exempelvis)
  • frukt/grönsak (sallad, gurka)
  • fett (ex. någon form av olja alternativt talg).
  • för kryddning använder man ofta enbart salt, peppar och möjligen socker i initialskedet. Många gånger går man över till lagerblad, andra pepparsorter och möjligtvis örter. Färdiga kryddblandningar är däremot bra att fortsätta avstå ifrån.

För många består baskost av exempelvis potatis, kyckling,  gurka, olivolja, salt och peppar.

Det som kan vara viktigt att tänka på, förutom själva valet av ingredienserna, är:

  1. Stekt / grillad mat kan vara retande för tarmen
  2. Stora mängder fett (därav även friterat) kan vara svårt för en ”skör tarm” att hantera
  3. Socker kan ”livnära” en tarminflammation
  4. Vissa födoämnen är allmänt kända för att kunna besvära magen (ex. kål, bönor, lök)
  5. Histaminrik och histaminfrisättande mat kan för vissa ge besvär, särskilt initialt (ex. är fläsk en vanlig sådan)
  6. Rå mat är mer allergen än tillagad (därför kan det vara bra att börja med tillagade grönsaker, ex. kokt morot istället för rå)
  7. Starka kryddor kan besvära även utan att man är allergisk
  8. Glöm inte bort korsallergierna och släktskap (d.v.s. risk att reagera på något som i sin proteinuppbyggnad påminner om något som man är känt allergisk mot)

Därför kan det ibland vara till fördel att börja med en baskost men också att initialt hålla sig till en skonsam kost (d.v.s. kokt, mild mat). Man kan sakta gå över till wokad, ugnsrostad och så småningom till stekt och friterat. Från tillagad till rå. Därefter kan man utöka ingredienserna.

I vårat fall bestod vår allra första baskost av:

  • älg
  • ris
  • majs
  • gurka
  • rapsolja

Att gå över på baskost går ofta lättare än vad man tror att det ska göra. Man får försöka hitta variationer i konsistens och tillagningsmetod.

Exempelvis:

ÄLG – köttbullar, pannbiffar, färsröra, buljong, köttfärssås, skysås,

RIS -kokt ris, stekt ris, risnudlar, rispasta, ris-kroketter, risbiffar, riskaka, risppuffar, risbröd, risgrynsgröt, risdryck

MAJS -majskolv, minimajs, majskorn, majspuré, majsplättar, majsbröd, majskaka, rostad majs, polentagröt, majspasta, redning till sås

GURKA -stavar, hackad, skivad

Med dom få alternativen får man hitta olika kombinationer. NU kommer en viktig sak: Ju noggrannare man är med den första baskosten, desto snabbare kan man komma vidare och börja lägga till. Den mat vi äter idag, som många tycker är oerhört inskränkt, är ändå hästlängder ifrån där vi startade och faktiskt egentligen inte alls svår att göra god och näringsriktig mat på.

ALLERGIUPPRORET

allergiupproret

Följ oss på Allergiupproret. https://www.facebook.com/Allergiupproret-552133374949808/
Jag skriver till JUST DIG och hoppas att du tar dig tid till att läsa och hjälpa mig och en stor del av Sveriges befolkning.
Kanske är du själv allergiker? Eller nära anhörig till en allergiker? Om inte är det ändå högst troligt att du åtminstone har allergiker i din omgivning (i skolan, på jobbet, bland grannar, vänner och bekanta).
Det är ett skrämmande faktum att variationen och bristen av allergikunskap både allmänt i samhället och även specifikt inom skola, sjukvård och livsmedelsbranschen är orsaken till oerhört mycket lidande för ett stort antal människor varje dag.
I 30 år har Sveriges allergiexperter varit eniga. Sverige behöver ett nationellt allergicentrum vars huvuduppgifter skulle vara information och utbildning på allergiområdet, forskning kring allergi och samarbete samt samordning inom allergiområdet. Det är hög tid att vi förenar oss och ser till att detta allergicentrum blir en verklighet.
Vill du hjälpa till? Gör följande:
1) Gilla allergiupproret på FB
2) Bjud aktivt in samtliga dina vänner att gilla allergiupproret
3) Skicka vidare den här texten i ett mail  till åtminstone 5 av dina nära och kära vilka du tror vill hjälpa till och stötta allergiker.
Tillsammans är vi starka, tillsammans kan vi göra skillnad. Hur duktiga vi är på att förena oss avgör styrkan och bestämmer hur långt vi kan nå med detta allergiuppror!
Hjälp till och visa att vi är många, när vi är förenade kommer vi börja uppvakta styrande politiker och kräva vår rätt. Tiden då vi allergiker blir nonchalerade är snart förbi.

VIKTIGT MEDDELANDE! Lite KAN skada massor!

 

NO MILK

Hade hoppats att jag skulle slippa behöva skriva detta inlägg, men nu känner jag att jag bara måste…

Med all ödmjukhet och med ALL välvilja Jag menar verkligen inte att vara otrevlig. MEN det här är viktigt. DET HÄR är avgörande för bl.a. min sons hälsa och liv!

  • Vet ni skillnaden på att vara intolerant och allergisk???
  • Att vara laktosintolerant vs. att vara mjölkproteinallergiker?
  • Att vara glutenintolerant vs. att vara allergisk mot spannmål så som ex. vete, havre, råg och korn?

Det här blandas ihop HELA tiden.

Många som är laktosintoleranta säger att dom ”tål inte mjölk” samtidigt som dom sen kan äta hårdost -men vad händer då när en allergiker säger ”jag tål inte”!?

När man frågar på restaurang om något är mjölkfritt svarar en del ”Ja vi använder bara laktosfria produkter” -vad händer om man som allergiker bara hade hört ”Ja”!?

När du ska köpa vetefria specialprodukter (står i glutenfria hyllan) kan glutenfria produkter innehålla vetestärkelse (tvättad och ”ren” i tillräcklig grad för att i Sverige få kallas ”fri”) -vad händer om du bjuder en allergiker utan att läsa innehållsförteckningen!?

DET ÄR EN JÄTTESTOR SKILLNAD.

Den här skillnaden kan betyda adrenalininjektioner och ambulansfärder, den här skillnaden kan betyda något MYCKET MYCKET värre än så!

Därför följer här en förenklad snabbundervisning. Kom ihåg att det fortfarande finns individuella variationer.

Det finns dessutom vissa ovanligare specialtillstånd av bl.a. allergisk karaktär. Men för att gå igenom dom vanligare ”klassikerna”. Här följer…

ENKEL SNABBKURS:

Laktosintolerans:  Orsakas av brist på enzymet laktas vilken i normala fall bryter ner laktos (mjölksocker) i mjölk. Graden av brist och därmed intolerans kan variera. Vid enzymbrist kan laktosen inte brytas ner och tas upp i tunntarmen utan fortsätter istället till tjocktarmen och bryts istället ner av tarmbakterier, vilket leder till  mag-tarm-symtom så som exempelvis buksmärtor, gasbildning och diarré. Kan också vara ett tillstånd sekundärt till ex. tarminflammation (ex. efter svår maginfluensa, vid andra inflammatoriska tarmsjukdomar, vid glutenintolerans).

Mjölkproteinallergi: Man reagerar med immunologiska överkänslighetsreaktioner mot ett eller flera av proteinerna i mjölk, kroppen får alltså en onormal ”försvarsmekanism” mot något som egentligen bör vara ”ofarligt”. Reaktionerna här kan också vara mag-tarm-symtom MEN det kan också vara eksem, utslag, klåda, beteendeförändringar men även LIVSHOTANDE TILLSTÅND eftersom att reaktionen egentligen inte utlöses från magen i sig utan kroppens systemiska försvar (flera organsystem) där antikroppar ”försvarar”.

LAKTOSFRIA MEJERIPRODUKTER: Mjölksockret kan brytas ner vid ex. lagringsprocesser (ost) men man kan även tillsätta laktasenzym i en produkt för att denna ska bryta ner laktosen (så att kroppen med brist på enzymet slipper) MEN dessa produkter innehåller fortfarande precis lika mycket MJÖLKPROTEIN och en allergikers reaktioner mildras därmed INTE. Även om ex. hårdost är laktosfri är den INTE mjölkproteinfri. Det är 2 helt olika saker.

Glutenintolerans = CELIAKI (definitionen glutenallergi är egentligen felaktig): Ett tillstånd där tarmen inte klarar av proteinet gluten som finns i vete, råg och korn (men även via kontamination i bl.a. havre). Gluten skapar hos dessa personer en inflammation i tunntarmen, en inflammation som skadar det viktiga tarmluddet  och därmed även skadar förmågan att ta upp nödvändiga näringsämnen via kosten. I sin tur leder det till näringsbrist och ohälsa. Mag-tarm-symtom är kopplade till tarminflammationen medan andra symtom ofta är kopplade sekundärt till dom skador på kroppen som inflammationen och näringsbristen orsakar. (Finns dock även flera variationer av denna diagnos)

Allergi mot spannmål så som vete, havre, råg och korn: ÅTERIGEN immunologiska överkänslighetsreaktioner mot ett eller flera av proteinerna i spannmålen (bl.a. gluten men fler än så). ÅTERIGEN, symtomen kan bestå av mag-tarm-symtom men även av hudreaktioner så som eksem, utslag, klåda men också beteendeförändringar men även här LIVSHOTANDE TILLSTÅND.

GLUTENFRIA produkter: I Sverige får man kalla en produkt för ”glutenfri” om den innehåller under en viss halt gluten (20ppm räknat), detta betyder egentligen inte att produkten är FRI i ordets rätta bemärkelse så som ”utan”. Därför kan produkterna alltså fortfarande innehålla delar av dom glutenhaltiga spannmålen, bara nivån håller sig under angivet referensvärde (ex. ”tvättad vetestärkelse”). Glutenlåg skulle enligt mig vara en bättre benämning. Många glutenintoleranta KAN tåla dessa produkter (absolut inte alla) med halter under denna nivå MEN det är betydligt ovanligare för en allergiker att tåla det. ”Ren havre” får ex. kallas glutenfri om den odlats på ett vis att kontaminationen anses vara under referensvärdet för ”glutenfri”  (uppmätta värden 5-20ppm), men har man en HAVREALLERGI är det ju JUST HAVRETman reagerar emot, halten av glutenproteinet är då totalt oväsentligt! Och även för vissa glutenintoleranta räcker inte denna ”låga” nivå, den är ju faktiskt inte ”fri”.

KORSREAKTIONER: Kroppens immunologiska försvar kan ibland ta fel. Den kan ibland reagera på proteiner som ”liknar” dom som man ”egentligen” är allergisk mot. Därför kan man som allergiker ibland vara tvungen att både undvika det man är allergisk mot men ÄVEN sådant som är närbesläktat eller strukturmässigt liknande.

”Lite kan väl inte skada”: Vet du? Kanske inte alltid MEN lite kan faktiskt skada VÄLDIGT mycket! Återigen, även SMÅ mängder kan ge livshotande reaktioner. Så… OM någon säger att dom är allergisk. Tro inte att du bara kan plocka bort fetaosten från salladen och sen är det bra… Tro inte att dom inte märker… Tro inte att ”lite inte skadar”… TRO INTE. FRÅGA istället! FRÅGA, ”men hur löser vi det här?” Dom som är allergiska (och intoleranta för den delen), och vi som är föräldrar till dom, vi är alla vana att hantera situationer. Och hellre att vi får skippa den där salladen helt, att det inte finns nå godis för oss, att vi inte får fika eller att vi får ta med hemifrån. Hellre det än att VI inte har valet att välja hälsan och livet. Låt allergikern eller den intoleranta SJÄLV svara på vad som går och inte går för variationerna är OÄNDLIGA och FAKTISKT: LITE kan skada MASSOR!

Förklaringarna och listan kan göras lång. Men då är det inte längre en snabbkurs. Jag hoppas att ni förstår skillnaden för den skillnaden kan verkligen vara avgörande.

Även om laktosintolerans kan vara jobbigt, inget alls att leka med, är ändå skillnaden mellan magont (menar absolut INTE att bagatellisera) och svullna och förträngda luftvägar VÄLDIGT stor!

Tack för ordet!

Om du har åsikter eller undrar något, hör gärna av dig!

© 2016 – matsara.se

Ibland blir det bara så tydligt… (kontamination i fabrik)

kontamination

Vardagen i en allergifamilj, en familj med ett barn med otaliga födoämnesallergier

Den här bilden säger mer än vad många förstår… eller tänker på…

Kanske inget stort för er?! Och kanske inte för oss heller just med dom här ingredienserna. Men själva grejen…

Den här bilden illustrerar så HIMLA MYCKET!

Det här är iaf historien. En försluten färdigpackad påsen med ruccola, köpt på Hemköp idag. ”sköljd och klar, färdig att ätas”. Innehåller precis som den ska… ruccola och 1 stort blad spenat. Just denna miss är ingen fara för oss… Men tänk om det hade varit en risförpackning med några vetekorn i, eller en färdig köttfärssås med lite soja i, kanske en godispåse med en nöt i?!

Förstår ni?

Ibland blir det bara så HIMLA tydligt varför man:

  • ALLTID måste läsa innehållsförteckning trots att man köpt samma produkt 100 gånger förut
  • ALLTID måste ha i åtanke vad det här företaget tillverkar/packar/transporterar förutom just denna produkt
  • ALLTID måste se över och gärna blötlägga och skölja allt man köper om och om igen och inspektera innehåller (ex. frön) innan det används
  • ALLTID känner sig tryggast med ÄKTA mat, hemlagad mat ”from scratch”
  • HELST INTE tycker det är värt det att testa nya saker även då innehållsförteckningen ser ganska lovande ut
  • nästan DAGLIGEN spenderar tid med att kontakta företag för att höra om deras packningsrutiner, rengöringsrutiner m.m.

och framförallt:

  • varför man ALDRIG får glömma adrenalinpennan!

© 2016 – matsara.se

Glöm inte den mjölkfria VITA chokladen

Nog för att det finns en hel del varianter på mjölkfri choklad av mörk typ men även av ”mjölk”-chokladstyp (ex. med rismjöl i för lite mildare chokladsmak) men glöm INTE bort den VITA mjölkfria chokladen.

Det här är min favorit.

vitchoklad

(innehåll: Kakaosmör, råsocker, rismjölkpulver (10%), solroslecitin, vanilj)

Kanske inte så makalöst god bara som den är men passar UTMÄRKT i dessert. Ex. i vit chokladtryffel alternativt i vit chokladsås.

GLÖM DEN INTE!

För övrigt är mitt tips att söka på VEGAN-choklad när man letar efter mjölkfria sorter, det blir genast mycket lättare att hitta. Men se upp för alla dom andra ingredienserna i innehållet OCH för kontaminationsriskerna. Vi har iaf hittat dom sorter som fungerar för oss, både mörk, ”mjölk-” och vit men även några smaksatta.

Några förslag på sidor att söka på är glitne.se, selectedseven.se, veganlife.se, goodstore.se, chokladshoppen.se bl.a. men det finns många, många fler butiker. Glöm inte bort att söka på Google. Det kommer upp nya sorter HELA tiden.