Vardagen i en allergifamilj

i

Livet med multiallergi i familjen. Livet med särskilda krav och behov. Livet med anpassningar och ”uppoffringar”. Egentligen vill jag bara säga livet med alla dom rätta valen. Livet där man väljer det självklara. Vi väljer tryggheten. Trygghet i hemmet. Hemmet är nämligen vår frizon.

Alldeles för ofta hör jag ändå frågor som: ”varför äter ni alla specialkost om bara en är allergisk?” och ”varför måste alla offra sig?”. Ifrågasättanden kring varför vi valt att utesluta en hel mängd allergener helt ur hushållet utifrån ett barns behov.

Som jag skrivit förut. Här kommer det igen. Därför för att här ska alla våra barn känna sig trygga och vara trygga. Här ska inget av våra barn behöva riskera reaktioner eller leva i fara. Jag vill inte ha några ambulansfärder alls men allra minst ifrån vårt eget hem. En för alla och alla för en.

Utanför hemmet kan man äta vad man vill, nästan, men här hemma har vi regler. Hemmet är och ska förbli en frizon. Vi offrar inget, vi väljer det.

Jag har förut skrivit om det här med känsligheten. Hur känslig kan man vara? När smulor, spill, kladd, droppar, stänk och mjöldamm eller matos kan räcka för att ge reaktioner. Du kan läsa om det HÄR.

Här ser du nu också en illustrativ bild efter en måltid med småbarn. Tur att det här bara är sånt som sonen tål. Ingen fara med andra ord. Frizonen håller ännu ?

Visst kan man ha mängder av rutiner och system för att behålla allergener och ändå minimera risken. Men det är fortfarande beroende av känslighetsgraden och det är till stor del beroende av den mänskliga faktorn. Inga missar, inga missförstånd, akta det, rör inte det, nej fel kastrull, vilken slev tog jag? Ena maten först, nästa sen. Nej det här är inte ditt, du får inte smaka. Kladda inte. Tvätta händerna. Nu måste vi sanera. Stress, stress och massa jobb och ändå risker. För att inte tala om det luftburna…

Nädu. Mina svar på frågorna om ”varför” förblir: 1. Därför, för att hemmet ska vara en frizon. Här ska alla känna sig trygga. Passar inte det svaret så kan du ta 2. Skit i det. Det är vårt hem och våra val ?

För övrigt kan jag berätta att även vi testat livet på det andra sättet, med allergener. Själv väljer jag det här livet vi lever idag ALLA gånger i veckan. Det är både mindre stressfyllt och klart trevligare vid måltider. Både matlagningen OCH måltiderna i sig blir fyllda med så mycket mer motivation, glädje och kärlek. Alla kan smaka, alla kan dela. En för alla, alla för en. Dessutom kan du få gissa hur många matreaktioner vår son haft hemma under dom senaste åren (förutom vid medveten provokation) : Ja, exakt NOLL! Avfärda det inte om du inte har provat det!

Nu när jag ändå skrivit lite inlägg om barnmat passar jag på att skriva om klämmisar.

Även det här gör man enkelt och framförallt ekonomiskt själv hemma.

Återanvändningsbara klämmispåsar köper man på nätet och sen är det bara att ha stavmixer eller blender i högsta hugg och sätta igång.

Man kan både göra klämmisar på helt rena frukter eller grönsaker eller med blandningar. Bara fantasin sätter sina gränser. Även här föredrar jag att koka frukten dels för att göra den första tidens introduktion mildare men också för att hållbarheten ska öka. Bara att hacka upp, koka och sen mixa. Några favoriter här hemma är:

• mango/ananas
• jordgubb/päron/äpple
• päron/äpple
• mango/ananas/kokosmjölk
• sharon/äpple/clementin
• päron/banan/jordgubb
• jorgubb/fikon
• päron/ärta/broccoli
• äpple/sparris/ärtskott
• blåbär/hallon/björnbär

Glöm inte heller att vara matsmart och ta vara på svinnet. Alla lätt övermogna frukter, alla små stumpar, kanter och rester. Exempelvis ger tacogrönsaker, uppkokade och mixade, en av dom bästa klämmisarna. Frys in rester, lite här o lite där, och koka puré när du har tillräcklig mängd av önskad kombination. Låt fantasin flöda och leta efter era favoriter.

Fritt från mjölk, ägg, gluten och soja bl.a.

Multiallergi och färdig barnmat i butik är inte enkelt. Dels finns väldigt få produkter med rena innehåll, d.v.s med enbart en eller två ingredienser, för dom allra första smakportionerna, men dessutom är kontamination ett stort problem. Vi har alltid gjort egen barnmat för våra barn. Allt ifrån dom första smakportionerna till dom färdigkomponerade rätterna som man tar till lite senare. Jag har alltid valt att introducera maten försiktigt, detta efter att vår förstfödda visade sig vara multiallergiker. Med försiktigt menar jag max 1-2 nya livsmedel i veckan, provar också flera gånger om dagen och i flera dagar innan jag vågar godkänna livsmedlet. Vi har också alltid valt att börja med lågallergent för att fortsätta till dom mer riskfyllda födoämnena senare. Just sådant som sonen inte tål har vi dessutom fått lov att provocera utanför hemmet.

Hur jag föredrar att hantera den första tiden vad gäller förberedelser med barnmat är att göra puré i större mängd av varje ingrediens för sig, både frukter, kött och grönsaker. Jag fryser sen in dom i små portioner i storlek som motsvarar iskuber (eller små silikonformar vilket jag föredrar). När purén fryst tömmer jag ut dom i fryspåsar som märks upp efter varje ingrediens. På så vis kan man enkelt fylla frysen i flera olika livsmedel som man sen kombinerar i olika smaker. Baserna i vår frys har alltid varit exempelvis.

• broccoli
• blomkål
• sötpotatis
• majs
• morot
• palsternacka
• ärtor
• äpple
• päron
• sharon
• jordgubb
• kyckling/kalkon (kokad med lagerblad och lökbitar)
• nötkött (kokad med lagerblad och lökbitar)
• nu provar vi även lax (kokad med lök, dill och lagerblad)

Till detta kan man sen ha frysta örter, går att både köpa färdiga och hacka själv för smaksättning. Man kan nu kombinera rätterna från måltid till måltid. Detta är alltså en bas. I början kan man använda just enbart dessa men i och med att barnet växer och kanske börja ta delar av den övriga maten som man lagar till resten av hushållet (ex. pasta, gryta, ris o.s.v.) kan man fylla ut med kött och grönsaker i osaltat och mild kokad form ifrån frysen. Väldigt enkelt dessutom att ta med en matdosa med några kuber för utflykt, bara mikra och så är maten klar. Enkelt och uppskattat av barnen.

Baskost. Jag har skrivit om det förut, både vad det är och hur man gör. Du kan läsa mer HÄR och HÄR.

Ca. 5 helt rena ingredienser, inga hel- eller halvfabrikat. Fy så drygt! Eller? Här är ett exempel på några middagar ur en Baskost på kyckling, ris, gurka, olivolja och rapsolja, salt, salladsblad och persilja.

1. Kyckling m. stekt ris och gurka, en fin olivolja att ringla över

2. Kyckling i hemkokt kycklingbuljong

3. Kycklingköttbullar med ris och gurka

4. Sallad med kycklingköttbullar, persiljeolja och naturell ”majo”

5. Sallad som ovan men med och kycklingfilé

6. Kycklingdumplings med persiljeolja

Finns dessutom många fler alternativ. Exempelvis rispasta med persiljesås, gurksallad med ugnsgrillad kyckling, risplättar, risgrynsgröt (lite mer gott om man kan lyxa till med lite honung och vanilj vid uppkok också).

Ville bara säga, för den som behöver. Baskost går utmärkt det också ?Man får bara tänka lite utanför boxen. Håll ut, kämpa på! Det är väl värt det. ?

En fråga vi ofta får från omgivningen är varför vi alla äter samma mat i vårat hushåll? Varför inte bara vår allergiske son får sin mat medan vi andra äter ”vanlig” mat? Egentligen vill jag bara svara. DÄRFÖR. Det är vår familj, vårt hem och vårt liv. Men ja. Men jag inser faktiskt att det är en fullt berättigad fråga, i alla fall om man inte själv är insatt i allergier och om man inte tänkt igenom frågan riktigt ordentligt.

Men om vi säger så här, om vi bortser från hur det skulle kännas för ett allergiskt barn att ALLTID vara annorlunda, att alltid få annat och att aldrig få smaka eller dela med sig… Om vi också bortser från arbetet det skulle innebära att faktiskt behöva laga flera OLIKA måltider till varje mål mat…. Vi kanske också ska bortse ifrån att matkunskaperna självklart faktiskt ökar om man själv smakar och äter av specialkosten, att det helt plötsligt sätter lite mer motivation, kärlek och själ i maten om det inte ”bara” är till någon annan… Ja… om ovanstående inte räcker som skäl så ska du nu få ta del av det faktiskt absolut viktigaste och tydligaste skälet av dom alla:

Det stora skälet går att sammanfatta i ett ord: KONTAMINATION eller helt enkelt FARA!, OTRYGGHET kanske är ett ännu bättre ord?
Jag har tidigare skrivit ett inlägg som berör just det här, hur känslig man kan vara och hur små spår faktiskt kan skada väldigt mycket (det hittar du HÄR).

Att laga specialkost, mat som absolut inte under några omständigheter får vara kontaminerat är ett stort jobb i sig. Att göra detta i ett hushåll eller i ett kök där man samtidigt eller precis innan, kanske även några dagar tidigare, tillagat något som absolut inte får finnas i specialkosten är närmast en omöjlighet. Åtminstone i längden. Jag är väl införstådd i att allergier varierar i allvarlighetsgrad och känslighet och därför får man, om vi då fortfarande ska bortse från motiveringen om att slippa utanförskap, förstås ta detta i beaktande. Hur svåra är allergierna och hur många allergier har man? Men realistiskt. Om du har ens 3 allergier, låt oss nu kalla allergenerna för gifter, skulle det verkligen kännas tryggt att ha specialkosten bredvid och i närheten av dessa gifter? I vårt fall pratar vi om betydligt fler allergier, vi talar om över 40 födoämnesallergier. Hur säker tror ni att maten skulle vara om jag vid sidan om specialkosten skulle hantera dessa 40 sk. gifter? Visserligen är det livsfara det handlar om för oss, men ärligt talat skulle jag ändå inte vilja riskera att mitt barn ständigt skulle behöva drabbas av upprepade reaktioner med magont, eksem, klåda och besvärad nattsömn heller.

Är det svårt att ta in? Ni vet när man öppnar en mjölpåse, titta riktigt noga… hur tät är mjölpåsen? Erkänn att det sipprar ut lite mjöl under påsen. Observera dessutom hur det dammar av att du bara öppnar påsen. Vad händer om du spiller påsen? Du ser här ovan ett litet exempel på ett missöde hemma hos oss, en påse med rismjöl som råkar välta…. Ser ni kontaminationen? Ser ni hur mjölet sprider sig, över ytor, mat, köksredskap, över mig och faktiskt även dammade rejält i luften? Hur kan jag vara säker på att jag får bort allting? Nu är rismjöl just en säker produkt här hemma, men om det hade varit vetemjöl… Hade jag med gott samvete kunnat laga mat åt sonen här i köket inom närmsta framtiden, även efter städning? Hade han kunnat äta den maten utan reaktioner? Och jag LOVAR; det är inte bara mjöl som kontaminerar. Födoämnesproteiner sprids via luft vid tillagning, tillredning, uppkok. Dom sprids via händer, köksredskap, disken och kontaminerade kläder. Från yta till yta….

Sammanfattningsvis. Vi har gjort det val som vi har gjort i vårt hem, i vårt liv och med vår familj av anledningar bundna till.

1. Trygghet (minimerad kontaminationsrisk)

men faktiskt bortser vi INTE heller från

2. Gemenskap (att kunna äta samtidigt, tillsammans, dela och att kunna göra detta utan fara)

även om

3. LÄTTJA säkert också finns med (inte tänker jag stå och laga olika mat åt allihopa)

Dessutom är det inget fel på specialkost! Det smakar hur gått som helst och det innehåller en massa näring, precis som mat ska göra!

Maken min kom med tipset om att jag faktiskt skulle skriva svar på vanligt förekommande fråga/-or.

• Hur känslig kan man vara?
• Varför blir mitt barn eller jag inte bra trots specialkost?
• Måste det vara fler allergier?
• Kan man ha symtom som aldrig går över?

Frågor som dessa och liknande ställs inte alltför sällan av ex. föräldrar till barn med redan konstaterade allergier där symtomen ofta minskat men ändå inte försvunnit med specialkost. Där man  får fortsätta behandla symtom som antingen finns ständigt eller som kommer och går med oklar orsak. Där kortisonsalvor och antihistaminer avlöser varandra. Barn som många gånger får gå dag ut och dag in med eksem, klåda och mag-tarm-symtom eller astma. Tillstånd där det blir nästan omöjligt att få bukt på symtomen TROTS att man ger barnet rätt mat utifrån redan kända allergier.

Mitt råd här är:

• VÅGA SE SAMBAND! Blunda inte. Lita på magkänslan. Försök att ”leka” detektiv. Symtom har en orsak. Allt är inte ett sammanträffande och särskilt inte gång på gång. Det kan vara ett samband.

• Se över möjligheten till att det ändå skulle kunna röra sig om FLER allergier. Exempelvis är det inte alltid eller alla typer av allergier som visar sig på blodprover eller pricktester, elimination och provokation är den absolut säkraste diagnostiseringsmetoden. Dessutom finns det i många fall risk för korsreaktioner, d.v.s. att man reagerar på ämnen vilka i sin proteinuppbyggnad påminner om det man i verkligheten är allergisk mot och tolkas av kroppen med liknande reaktioner.

•  Och här kommer det som man lätt kan missa : Att redan kända allergier är mer OMFATTANDE än vad man tidigare trott. Exempelvis att oerhört små spår/rester kan orsaka reaktioner och att en reaktion kan uppstå inte bara via förtäring av allergenet utan även via kontakt på annat vis (ex. via huden eller luften).

• SKER DET MISSTAG? Exempelvis väldigt vanligt hos barn som går på förskola/skola men kan även ske hemma eller hos barnvakten exempelvis. Att allergiska barn faktiskt serveras fel mat är ett känt faktum inom allergivärlden. Kanske är det en vikarie på plats? Kanske har man missuppfattat instruktionerna? Kanske har någon produkt fått nytt innehåll och det missats? DESSUTOM händer det faktiskt att produkter från fabrik plötsligt blivit kontaminerade. ”Kan innehålla spår av” kan exempelvis betyda att ena gången är det inget och nästa gång ganska mycket”, kanske brukade produkten fungera förut men inte längre. Kanske har barnet smakat av någon annan?

• ALLERGIBÄGAREN. Kanske har något gjort att bägaren är full, flera triggers eller smågrejer som pressar. Kanske är det just nu pollensäsong? Eller kanske fick barnet i sig ”spår” igår och ”spår” idag? Kanske har man nyligen haft en maginfluensa som pressar immunförsvaret? Kanske är man på väg att bli förkyld? IBLAND kan kroppen vara pressad och bägaren full och då rinner det helt enkelt över. Kanske fungerar inte just det där under en period när man är pressad, kanske kan man äta äpplen på vintern men inte på sommaren, kanske måste man pausa med mjölken efter en maginfluensa.

• GE INTE UPP! Även dom svårast allergiska barnen och med otaliga symtom och högvis med läkemedel (med massa biverkningar) har lyckats att hitta kost och miljö som fungerar. Det kan finnas en lösning även om det kan ta tid att nå den. Lyssna på andras historier och försök med hjälp av dom försöka se just ert samband.

NU KOMMER DET VIKTIGA!

Den av punkterna ovan som jag tycker att man bör beröra mest är den som gäller OMFATTNING av allergierna. Hur känslig kan man vara????

Jag börjar med att dra ett exempel:

En del kan kanske tänka sig att ett mjölkallergiskt barn skulle kunna ta potatis och köttbullar ur en vanlig buffé och enbart avstå gräddsåsen MEN tror lika många att ett jordnötsallergiskt barn skulle kunna ta kyckling och ris ur en buffé och enbart hoppa över jordnötssåsen som ligger i kantinen bredvid?

Förmodligen inte! Så, vad är skillnaden? Av någon anledning tror många att jordnöts- eller nötallergi är dom enda allergier som man kan ha av kraftig art. Av någon anledning verkar många också tro att allt som inte är livshotande är acceptabelt.

MEN sanningen är den att även andra allergier kan vara livshotande, det är inget som är unikt för jordnöts- eller nötallergi.

Förutom just livshotande allergi är frågan också VEM skulle vilja lida av ständiga

• eksem, klåda, hudinfektioner
• astma
• magont, kräkningar, förstoppningar, diarréer
• och behöva inta läkemedel varje dag, knapra piller eller dricka lösningar, smörjas, inhaleras, bandageras för att därefter även behöva drabbas av biverkningar (har ni läst biverkningslistan??)

VEM??? Inte jag iaf!

SÅ….. Eftersom att många verkar förstå det här med just jordnöts- och nötallergi, försök att ha den kunskapen nära till hands men använd den som stöd för att förstå även andra allergier.

1. Små mängder kan skapa stora problem

KONTAMINATION Vad betyder egentligen detta? Vi är väl noggranna när vi tillagar allergikost? Eller? Kokar den mjölkfria risgrynsgröten bredvid den med mjölk? Kanske använde du t.o.m. samma slev att röra om med? Om inte kan det högst troligt ändå ha stänkt mellan kastrullerna. Skulle du koka jordnötssås i kastrullen bredvid specialkosten för en jordnötsallergiker? Använder du samma knivar? Skärbrädan? Diskade du emellan? Och om, hur ren är egentligen en disksvamp? Eller diskborste? Skulle du diska bort jordnötssås och låta en jordnötsallergiker använda samma disksvamp? Disktrasan som du gjorde rent bordet med, hur ren är den egentligen? Hur mycket matrester har du redan torkat med den? Hur mycket sprider sig vid matlagning? Runt på ytor, på golvet, på händerna. Har du sett hur dammet yr när du bakar? Vet du om att mjöldamm kan ligga kvar i luften i dagar och sprida sig i ett hem?  Kanske torkade du bara av händerna på kökshandduken, och fortsatte sedan att tillaga. Har du sett reporna i stekpannan, vet du om att det inte alltid blir rent i dom? På det här viset kan allergener besmitta specialkosten. Det finns en anledning varför det sägs att allergikost ska tillagas separat ifrån eller separat i tid från vanlig kost. Och sanningen är den att OM man är tillräckligt känslig är det nästan omöjligt att garantera helt riskfritt från kontamination om allergenet finns, hanteras, tillagas och förtärs i samma hem där specialkost tillagas. Det finns förstås många tips och trix, hygienrutiner och åtgärder som kan minimera risken oerhört MEN det är ändå en tanke värd att tänkas. Det är det här som kan markeras som ”spår av” på produkter i affären. Företagen har i regel oerhört många hygienrutiner men ÄNDÅ kan dom sällan (om dom ska vara ärliga) garantera riskfritt när det hanteras i gemensamma utrymmen. Så återigen… För att återgå till det som står skrivet ovan, HUR säker är du på dom halv- och helfabrikat som du använder just nu? Kanske är just åtminstone en av dom inte tillräckligt ren?

INDIREKT KONTAKT och INDIREKT KONTAMINATION: Att något inte syns betyder inte att det inte finns. Tänkt dig viruspartiklar, vi ser dom inte för blotta ögat men alla vi vet att dom finns. Om en person med magsjuka nyst i handen vet vi alla att den handen är smittsam, eller hur? Tänk dig då att födoämnesproteiner (den delen som man är allergisk mot) faktiskt är STÖRRE än viruspartiklar, trots detta är dom så små att dom inte syns för blotta ögat. Så, om jag har hållt i nötter, visst kan min hand vara farlig för en nötallergiker? Och om min nöt-”besmittade” hand serverar en nötallergiker en smörgås, visst kan allergikern reagera? Och om min nöt-”besmittade” hand öppnar en dörr, kan en nötallergiker ta på handtaget och därefter stoppa handen i munnen? Troligen riskfyllt iaf, eller hur? Sanningen är att JA, så känslig kan man vara. Vi pratar nu om indirekt kontakt och indirekt kontamination. Och det här kan etableras på alla former av allergi OM man är tillräckligt känslig. OM ett allergen, säg nötter MEN det kan lika gärna vara mjölk, ägg eller vete exempelvis, finns på en yta kan denna sedan förflytta sig via leksaker, händer, ytor och vidare. Dörrhandtag i offentliga miljöer är i regel alltid kontaminerade av födoämnen, dom flesta reagerar inte på detta men man KAN göra det. Barnleksaker på förskolan, ofta i kontakt med matspill och kladdiga munnar.  Golvet under köksbordet -SMULOR! Kläderna som vi bär på oss, erkänn: visst har du torkat bort smulorna från mackan du åt direkt på byxorna när du åt lunch istället för att gå och tvätta händerna? Har du sett hur kladdigt ett matbord blir när barn sitter och äter? Har du tänkt på hur många gånger du tar dig i ansiktet, håret, rättar till kläderna eller pysslar med mobilen under en måltid? Nu har du matrester (även om små mängder) både på dig och på din mobil. När du lagar mat, hur mycket kladd och spill blir det och hur många ytor tar du på innan du är färdig? Varje kökslåda? Hur många av besticken i lådan tog du på med dina matkladdiga händer innan du hittade rätt slev? Vet du om att vissa allergener är svårare än andra att tvätta bort? Ex. kan rester sitta kvar under naglarna, kring nagelbanden och i munnen bl.a. TROTS att man tvättat sig. Vi vet väl alla att man inte får bort alla bakterier på händerna med en handtvätt eller två? Att det alltid finns rester kvar TROTS att man tycker sig ha tvättat väldigt noga? Det blir exempelvis väldigt tydligt om man arbetat med fingerfärg, man kan tvätta, tvätta och tvätta och ÄNDÅ kommer man ha färgrester kvar under naglarna och runt nagelbanden exempelvis. Även på detta vis rör sig allergenet från ytor, till händer, till redskap och kan i förlängningen komma direkt på specialkosten eller kanske på händerna på allergikern och därvia in i munnen.

2. Förtäring är inte den enda inkörsporten till kroppens reaktioner

Maten, där förstår dom flesta, är en inkörsport. SÅ: VID ALLERGI: ÄT INTE DET DU INTE TÅL! Enkelt? Som om detta inte vore svårt nog som du kan se ovan. Nu kommer nästa dust. Är man tillräckligt känslig kan det faktiskt vara så att maten INTE är den enda inkörsporten till kroppens reaktioner. Vet du vilket som är kroppens största organ? HUDEN! Ja, huden! Reaktioner på huden, eksem. Ja, reaktionerna kan faktiskt även starta PÅ HUDEN. Det kan räcka med att man kommer i HUDKONTAKT med ett allergen för att en reaktion ska bryta ut. Att man tar på ett födoämne man inte tål. Ett mjölkallergiskt barn som tar på en ostsmörgås eller på ett bord där ostsmörgåsen legat, en mamma som trots handtvätt har rester av ägg kvar på händerna smörjer sitt barns kropp med mjukgörande salva, en soffa där man ätit ostbågar och borstat av händerna, vet du hur mycket resterna av ostpulvret på textilierna kan ställa till även vid hudkontakt? Ungefär som om man rullar sig i brännässlor, det retar vem som helst, men allergenet retar bara den allergiska. Allt ifrån nässelutslag till andra besvärliga utslag, eksem och klåda. En redan trasig hud, en hudkostym med eksem, är dessutom ännu mer reaktiv. Hudbarriären är bruten och vägen in till kroppen är vidöppen.

Om huden är vårt största organ, vilka är dom ytor på kroppen som har snabba och oerhört goda upptagningsförmågor? SLEMHINNOR och luftvägar! Det finns en anledning till varför man ger ex. kärlkramps-lindrande läkemedel under tungan, upptaget går fort och det är effektivt. Likaså inhalerar man lustgas vid förlossning, det går fort in och upptaget är effektivt. Nikotin-kicken är nästan omedelbar vid rökning: upptaget via slemhinnor och luftvägar är snabbt och effektivt. Så, kopplat till allergi då. När du känner doften av mat i ett hem, vad är doft? Det är partiklar som registreras i näsan och uppfattas av vårt luktcentra i hjärnan. Men om det är partiklar, vad består dom då av? Om det doftar ägg, då finns det väl ägg i luften. Om det finns ägg i luften och jag andas in det, då kan man faktiskt få en reaktion. Mjöldamm, matånga, partiklar som sprider sig när det vispas (ex. ägg och grädde), hantering av mat, fisk som tinar på köksbänken, nötter på bordet: allt det är exempel på sådant som kan vara tillräckligt för att starta en reaktion OM man har en tillräckligt svår allergi och om den är luftburen (att man konstaterat reagerar via spridningen i luften). Detta ICKE att förväxlas med indirekt kontakt. För att dra ett exempel har det nyligen varit diskussioner om ifall ex. jordnötsallergiker faktiskt kan reagera på flygplanet om någon medpassagerare äter jordnötter 4 rader framför. JA, det finns bevisligen dom med svår luftburen allergi och i teorin (och praktiken) kan man absolut reagera. MEN det som icke är att förglömma här är MÄNGDEN jordnötsproteiner som faktiskt går att återfinna på ytor där jordnötter förtärts. Att kabinpersonalen kanske tar den tomma jordnötspåsen och kastar i soporna för att sedan servera jordnötsallergikern mat, att passageraren som besökte toaletten före allergikern kanske ätit jordnötter och dessutom tagit på vartenda sätes ryggstöd på väg till toaletten på det skumpande planet. En jordnötsallergiker som går efter och på tillbakavägen får något på händerna, pillar sig sedan i mungipan: Kanske är reaktionen inte luftburen men det är inte det väsentliga, det väsentliga är egentligen att faktiskt: SÅ SMÅ mängder kan skada mycket. (http://www.aaaai.org/about-aaaai/newsroom/news-releases/peanut-protein#.VtyamceCzmg.facebook)

KOM IHÅG nu att dom flesta absolut inte är så här pass känsliga. Dom flesta kan säkerligen klara sig ifrån symtom genom att bara äta rätt mat. Vissa klarar t.o.m. av lite ”spår av” här och där. MEN för dom med ständiga symtom, försök att få in tankemönstret ovan och applicera det i er vardag. HITTA SAMBANDET!

Det må låta ofattbart att det kan vara på det här viset, men jag vet att det finns många som känner igen sig i beskrivningen. Dessutom tror jag inte att tankegången känns lika främmande om man drar paralleller mot just bakterier och virus, som faktiskt är mindre rent storleksmässigt än vad födoämnesproteiner är. Vi vet att bakterier och virus finns och vi vet att dom kan göra oss sjuka. Allergener finns också även om dom inte alltid syns, skillnaden är att dom gör ”bara” allergiker sjuka. Kom också ihåg att bakterier för ett X antal år sedan ansågs vara totalt ofattbart. Ni har väl inte glömt? http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/upptackten-raddade-miljoner

© 2016 – matsara.se

Hade hoppats att jag skulle slippa behöva skriva detta inlägg, men nu känner jag att jag bara måste…

Med all ödmjukhet och med ALL välvilja Jag menar verkligen inte att vara otrevlig. MEN det här är viktigt. DET HÄR är avgörande för bl.a. min sons hälsa och liv!

• Vet ni skillnaden på att vara intolerant och allergisk???
• Att vara laktosintolerant vs. att vara mjölkproteinallergiker?
• Att vara glutenintolerant vs. att vara allergisk mot spannmål så som ex. vete, havre, råg och korn?

Det här blandas ihop HELA tiden.

Många som är laktosintoleranta säger att dom ”tål inte mjölk” samtidigt som dom sen kan äta hårdost -men vad händer då när en allergiker säger ”jag tål inte”!?

När man frågar på restaurang om något är mjölkfritt svarar en del ”Ja vi använder bara laktosfria produkter” -vad händer om man som allergiker bara hade hört ”Ja”!?

När du ska köpa vetefria specialprodukter (står i glutenfria hyllan) kan glutenfria produkter innehålla vetestärkelse (tvättad och ”ren” i tillräcklig grad för att i Sverige få kallas ”fri”) -vad händer om du bjuder en allergiker utan att läsa innehållsförteckningen!?

DET ÄR EN JÄTTESTOR SKILLNAD.

Den här skillnaden kan betyda adrenalininjektioner och ambulansfärder, den här skillnaden kan betyda något MYCKET MYCKET värre än så!

Därför följer här en förenklad snabbundervisning. Kom ihåg att det fortfarande finns individuella variationer.

Det finns dessutom vissa ovanligare specialtillstånd av bl.a. allergisk karaktär. Men för att gå igenom dom vanligare ”klassikerna”. Här följer…

ENKEL SNABBKURS:

Laktosintolerans:  Orsakas av brist på enzymet laktas vilken i normala fall bryter ner laktos (mjölksocker) i mjölk. Graden av brist och därmed intolerans kan variera. Vid enzymbrist kan laktosen inte brytas ner och tas upp i tunntarmen utan fortsätter istället till tjocktarmen och bryts istället ner av tarmbakterier, vilket leder till  mag-tarm-symtom så som exempelvis buksmärtor, gasbildning och diarré. Kan också vara ett tillstånd sekundärt till ex. tarminflammation (ex. efter svår maginfluensa, vid andra inflammatoriska tarmsjukdomar, vid glutenintolerans).

Mjölkproteinallergi: Man reagerar med immunologiska överkänslighetsreaktioner mot ett eller flera av proteinerna i mjölk, kroppen får alltså en onormal ”försvarsmekanism” mot något som egentligen bör vara ”ofarligt”. Reaktionerna här kan också vara mag-tarm-symtom MEN det kan också vara eksem, utslag, klåda, beteendeförändringar men även LIVSHOTANDE TILLSTÅND eftersom att reaktionen egentligen inte utlöses från magen i sig utan kroppens systemiska försvar (flera organsystem) där antikroppar ”försvarar”.

LAKTOSFRIA MEJERIPRODUKTER: Mjölksockret kan brytas ner vid ex. lagringsprocesser (ost) men man kan även tillsätta laktasenzym i en produkt för att denna ska bryta ner laktosen (så att kroppen med brist på enzymet slipper) MEN dessa produkter innehåller fortfarande precis lika mycket MJÖLKPROTEIN och en allergikers reaktioner mildras därmed INTE. Även om ex. hårdost är laktosfri är den INTE mjölkproteinfri. Det är 2 helt olika saker.

Glutenintolerans = CELIAKI (definitionen glutenallergi är egentligen felaktig): Ett tillstånd där tarmen inte klarar av proteinet gluten som finns i vete, råg och korn (men även via kontamination i bl.a. havre). Gluten skapar hos dessa personer en inflammation i tunntarmen, en inflammation som skadar det viktiga tarmluddet  och därmed även skadar förmågan att ta upp nödvändiga näringsämnen via kosten. I sin tur leder det till näringsbrist och ohälsa. Mag-tarm-symtom är kopplade till tarminflammationen medan andra symtom ofta är kopplade sekundärt till dom skador på kroppen som inflammationen och näringsbristen orsakar. (Finns dock även flera variationer av denna diagnos)

Allergi mot spannmål så som vete, havre, råg och korn: ÅTERIGEN immunologiska överkänslighetsreaktioner mot ett eller flera av proteinerna i spannmålen (bl.a. gluten men fler än så). ÅTERIGEN, symtomen kan bestå av mag-tarm-symtom men även av hudreaktioner så som eksem, utslag, klåda men också beteendeförändringar men även här LIVSHOTANDE TILLSTÅND.

GLUTENFRIA produkter: I Sverige får man kalla en produkt för ”glutenfri” om den innehåller under en viss halt gluten (20ppm räknat), detta betyder egentligen inte att produkten är FRI i ordets rätta bemärkelse så som ”utan”. Därför kan produkterna alltså fortfarande innehålla delar av dom glutenhaltiga spannmålen, bara nivån håller sig under angivet referensvärde (ex. ”tvättad vetestärkelse”). Glutenlåg skulle enligt mig vara en bättre benämning. Många glutenintoleranta KAN tåla dessa produkter (absolut inte alla) med halter under denna nivå MEN det är betydligt ovanligare för en allergiker att tåla det. ”Ren havre” får ex. kallas glutenfri om den odlats på ett vis att kontaminationen anses vara under referensvärdet för ”glutenfri”  (uppmätta värden 5-20ppm), men har man en HAVREALLERGI är det ju JUST HAVRETman reagerar emot, halten av glutenproteinet är då totalt oväsentligt! Och även för vissa glutenintoleranta räcker inte denna ”låga” nivå, den är ju faktiskt inte ”fri”.

KORSREAKTIONER: Kroppens immunologiska försvar kan ibland ta fel. Den kan ibland reagera på proteiner som ”liknar” dom som man ”egentligen” är allergisk mot. Därför kan man som allergiker ibland vara tvungen att både undvika det man är allergisk mot men ÄVEN sådant som är närbesläktat eller strukturmässigt liknande.

”Lite kan väl inte skada”: Vet du? Kanske inte alltid MEN lite kan faktiskt skada VÄLDIGT mycket! Återigen, även SMÅ mängder kan ge livshotande reaktioner. Så… OM någon säger att dom är allergisk. Tro inte att du bara kan plocka bort fetaosten från salladen och sen är det bra… Tro inte att dom inte märker… Tro inte att ”lite inte skadar”… TRO INTE. FRÅGA istället! FRÅGA, ”men hur löser vi det här?” Dom som är allergiska (och intoleranta för den delen), och vi som är föräldrar till dom, vi är alla vana att hantera situationer. Och hellre att vi får skippa den där salladen helt, att det inte finns nå godis för oss, att vi inte får fika eller att vi får ta med hemifrån. Hellre det än att VI inte har valet att välja hälsan och livet. Låt allergikern eller den intoleranta SJÄLV svara på vad som går och inte går för variationerna är OÄNDLIGA och FAKTISKT: LITE kan skada MASSOR!

Förklaringarna och listan kan göras lång. Men då är det inte längre en snabbkurs. Jag hoppas att ni förstår skillnaden för den skillnaden kan verkligen vara avgörande.

Även om laktosintolerans kan vara jobbigt, inget alls att leka med, så är ändå skillnaden mellan magont (menar absolut INTE att bagatellisera) och svullna och förträngda luftvägar VÄLDIGT stor!

Tack för ordet!

Om du har åsikter eller undrar något, hör gärna av dig!

© 2016 – matsara.se

Vardagen i en allergifamilj, en familj med ett barn med otaliga födoämnesallergier

Den här bilden säger mer än vad många förstår… eller tänker på…

Kanske inget stort för er?! Och kanske inte för oss heller just med dom här ingredienserna. Men själva grejen…

Den här bilden illustrerar så HIMLA MYCKET!

Det här är iaf historien. En försluten färdigpackad påsen med ruccola, köpt på Hemköp idag. ”sköljd och klar, färdig att ätas”. Innehåller precis som den ska… ruccola och 1 stort blad spenat. Just denna miss är ingen fara för oss… Men tänk om det hade varit en risförpackning med några vetekorn i, eller en färdig köttfärssås med lite soja i, kanske en godispåse med en nöt i?!

Förstår ni?

Ibland blir det bara så HIMLA tydligt varför man:

• ALLTID måste läsa innehållsförteckning trots att man köpt samma produkt 100 gånger förut
• ALLTID måste ha i åtanke vad det här företaget tillverkar/packar/transporterar förutom just denna produkt
• ALLTID måste se över och gärna blötlägga och skölja allt man köper om och om igen och inspektera innehåller (ex. frön) innan det används
• ALLTID känner sig tryggast med ÄKTA mat, hemlagad mat ”from scratch”
• HELST INTE tycker det är värt det att testa nya saker även då innehållsförteckningen ser ganska lovande ut
• nästan DAGLIGEN spenderar tid med att kontakta företag för att höra om deras packningsrutiner, rengöringsrutiner m.m.

och framförallt:

• varför man ALDRIG får glömma adrenalinpennan!

© 2016 – matsara.se

Kokos, kokos, kokos och återigen KOKOS! Vi älskar dig!

Det finns faktiskt ”mjölk” eller egentligen DRYCK baserat på många olika livsmedel från växtriket (både att köpa och att göra själv -se mer HÄR!). Men sanningen är att dom flesta dels är baserade på sådant som vår son  inte heller tål, innehåller tillsatser som han inte tål och/eller produceras i gemensamma lokaler och maskiner med andra livsmedel och därmed riskerar att vara kontaminerade. Därmed återstår för oss det som egentligen kanske inte ens är tänkt att vara en ”mjölkersättning” utifrån allergitänk. Den står ju inte ens på allergihyllan. Det är ändå vår (och många andras) räddning. Den magiska KOKOSMJÖLKEN!

Så… hur gör man då för att allt inte ska smaka just kokosmjölk?! Här kommer tipsen!

Nr. 1. Och det här är verkligen NUMMER 1!!!! KÖP REN KOKOSMJÖLK AV BRA KVALITET! (bra kvalitet är inte lika med dyrast). Inga sådana där innehållsförteckning vittnar om massa onödiga tillsatser. Det ska vara just KOKOSMJÖLK och ev. vatten. MINST 75% kokos tycker jag. Det man annars tror är ”kokosmjölk” innehåller OFTAST massa onödiga konserveringsmedel, emulgeringsmedel, förtjockningsmedel m.m. och dessa, dom ger faktiskt en bismak. Köp RIKTIGT fin kokosmjölk!

Nr. 2. SYRA. Syra gör underverk! Förslagsvis:

• Vinäger (äppelcidervinäger är det jag använder mest tack vare dess ”renhet” utifrån allergener men också utifrån dess mest neutrala smak, MEN rödvinsvinäger, risvinäger, vitvinsvinäger,   balsamvinäger m.m åtminstone i mustiga maträtter är än bättre MEN OBS! se över innehållet) –passar utmärkt i både bak- och matlagning. MEST användbart!
• Ättikssprit (funkar också) -exempelvis i rätter så som dillkött!
• Citron (både saft och skal) –passar FRÄMST I bakning men ÄVEN i matlagning där citruskaraktär önskas (ex. citrus/dill-smak, citrus/fänkål, m.m.) -används hemma hos oss främst till citrus-kycklingrätter men för er som tål skulle jag nog rekommendera till fisk/skaldjur.
• Lime (både saft och skal) –passar UTMÄRKT i  asiatisk matlagning (eller annan matlagning där lime-karaktär önskas, gärna i kombination med ingefära och chili) men annars i bakning
• Juicer (äppeljuice, lingonjuice, tranbärsjuice, apelsinjuice) -både i bak och matlagning!

Nr. 3. SPÄ UT! Variera mängden kokosmjölk utifrån maträttens karaktär. Använd kokosmjölken för att ge rätten krämig och gräddig konsistens, använd dess fett för att binda och förhöja smaker MEN använd inte alltid BARA kokosmjölk. I vissa rätter är det viktigt att känna efter, att spä ut kokosmjölken (ex. med juicer eller vatten + redning, med tomatsås eller andra grönsakssåser). Särskilt bra i början medan man lär sig att neutralisera bort smaken.

Nr. 4. VANILJ (ÄKTA) -både från vaniljstång men även vaniljpulver. UTMÄRKT i bakning alternativt i dessert där kokosmjölk serveras som grädde (gärna i kombination med åtminstone citronskal)

Nr. 5. VITLÖK (färsk) -UNDERVERK i matlagning, även här i kombination med syra helst

Nr. 6. LAGERBLAD i kombination med syra (för såser/grytor)

Nr. 7. LÅNGKOK -neutraliserar bort mycket smak i matlagning

Nr. 8. TOMAT (krossade, passerade, färska, -puré) –i matlagning. Hemligheten är nog den naturliga syran!

Nr 9. KETCHUP/CHILISÅS -i matlagning! Återigen, hemligheten är syran MEN här får man också lite sötma (åtminstone i ketchup) MEN SE INNEHÅLLET!

Nr 10. KOMBINATION av syra/sötma, syra/sting, syra/hetta, – Ex. vinäger och en skvätt honung, eller ketchup o vitlök, lime och chili/ingefära

Nr 11. KAKAO (eller mjölkfri choklad) –I bakning och desserter. Kakao gifter sig MAGISKT bra med kokosmjölk.

Nr 12. ÖRTER (men i kombination med ex. syra eller tomat) –I matlagning. Basilika, mynta och dragon fungerar bäst enligt mig

Nr 13. PESTO (örterna gör det) – se recept för mjölk-/ost- och nötfri pesto här

Nr 14. Visa frukter och bär mer än andra (men gärna i kombination med syra eller örter) -ex. mango, ananas och tranbär. Mango i kombination med lime och ananas i kombination med mynta.

Nr 15. VITPEPPAR (fick påminnas av en annan mamma). Gärna då i vita såser sås som bechamel, men jag tillsätter också lite vinäger och riven MUSKOT.

Nr 16. SAFFRAN. Men gärna tillsammans med syra, min favorit här är tillsammans med apelsin.

Nr 17. GRÖNSAKER med mycket smak. Fänkål och stjälkselleri är perfekta.

Nr 18. SENAP Både syran och senapssmaken i senap neutraliserar. Gärna i kombination med vinäger. Använd dock inte så mycket senap så att hela rätten smakar senap (om du inte är ute efter senapssås exempelvis förstås)

Så… Det är bara att börja testa!

Fyller på listan med allt jag glömt bort allteftersom…

© 2016 – matsara.se

Hade rester av överblivna pestofyllda kycklingrullader och ost- och nötfripesto

Inget ska gå till spillo men ville inte riktigt äta samma rätt igen ändå

Så till lunch tänkte jag om…

Fick bli en svamprisotto på 20minuter som tillbehör till rulladerna. Blev en helt annorlunda rätt.

Mycket gott!